Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- avsnitt_2 [2018/09/18 19:21] – [2.13Måltyp] veronika
+++ avsnitt_2 [2018/09/21 17:25] – [2.13Måltyp] veronika
@@ Rad 4: / Rad 4: @@
   * [[avsnitt_4|Avsnitt 4: Målets/ärendets fortsatta handläggning.]]
   * [[avsnitt_5|Avsnitt 5: Diverse frågor.]]
-  * [[misc|Avsnitt 6: Mallar, lathundar m.m. (Nås även via Miscellaneous under rubriken högst upp.)]]
+  * [[avsnitt_6|Avsnitt 6: IP-rätt tablå (arbete pågår!).]]
@@ Rad 218: / Rad 218: @@
 Personer med **skyddad personuppgift i folkbokföringen** (dvs. **sekretessmarkering** enligt OSL 22:1, även kallad **”spärrmarkering”**) kan vålla vissa problem då forum avgörs av dennes folkbokföring. I princip är det fortfarande personens folkbokföring som avgör rätt forum, trots att denna är hemlig. Stockholms tingsrätt är __inte__ automatiskt rätt forum endast pga. en hemlig adress. Stockholms tingsrätt är dock behörig domstol om barnet har skyddad personuppgift om en fråga uppkommer om vårdnad, boende om umgänge (//se FB 6:17 och NJA 2015 s 218//).
 För att bedöma frågan i övriga fall har tingsrätten möjlighet att begära in uppgift även om en hemlig adress från Skatteverket, men om så bör ske, och vad tingsrätten därefter bör göra är omtvistat. Om målet överlämnas till rätt domstol (vid exklusiv forumregel, och möjligen även i övriga fall; se Fitger, som jag dock inte håller med) eller om motparten ges besked om vilken domstol som är behörig så röjs i praktiken den skyddades hemort, om än inte exakt adress. Men om talan avvisas utan anvisning om var talan rätteligen ska väckas så kränks någons rätt till en rättegång. Problemet får lösas från fall till fall. (Jag inväntar nu Svea hovrätts prövning i Ö 7561-18, där frågan är om en svarande med skyddad personuppgift i ett dispositivt tvistemål ska jämställas med att ha okänt hemvist, med de konsekvenser för tillämpliga regler om forum det må ha.)
-//Se Fitgers kommentar till bl.a. RB 42:2. På SKV:s hemsida om skyddad personuppgift m.m.//  [[http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/skyddadepersonuppgifter.4.18e1b10334ebe8bc80001711.html]]
+//Se Fitgers kommentar till bl.a. RB 42:2. På SKV:s hemsida om skyddad personuppgift m.m.//  [[http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/skyddadepersonuppgifter]]
 Vid **utredningar i familjemål** (//FB 6:19 st 3//) **då den ena föräldern eller barnet har skyddad personuppgift i folkbokföringen** synes praxis vara att hela uppdraget bör ställas till soc i den ort där den andra föräldern, den som inte har skyddad personuppgift, är bosatt. Om det av någon anledning inte går får man samråda med någon soc som är villig (kanske där parterna tidigare har bott?), eller ställa uppdraget direkt till en extern utredare (sannolikt namngiven av den ”hemliga soc:en”). Utredarens namn får aldrig vara hemligt.
@@ Rad 471: / Rad 471: @@
 Se även avsnitt 4.7 om bevis och bevisuppgifter.
 ===== 2.13	Måltyp =====
-Akter har färg i enlighet med deras mål-/ärendetyp (såvitt avser Stockholms tingsrätt):
-  * Grön:	Dispositivt tvistemål
-  * Rosa:	(Dispositivt) FT-mål
-  * Blå:	Familjemål (även mål om underhållsbidrag)
-  * Vit:	Ärende (se dock nedan om rättegångsbalksärenden)
-  * Grå:	Brottmål
-  * Röd:	Brottmål, häktad
 Kontrollera om det är **ett mål eller ett ärende**. De allra flesta tvister är mål vilka avgöras genom dom. I tveksamma fall kan detta framgå av att en lagbestämmelse hänvisar till tvisten som en ”talan” eller att rätten ska ”förklara” eller ”förplikta” något. Ärenden avgörs genom slutligt beslut (som inte har någon rättskraft, //se bl.a. NJA 2007 s 7//). Ärenden kan inledas på fler sätt än genom ansökan, t.ex. anmälan, överklagande eller upptagande ex officio.
@@ Rad 514: / Rad 505: @@
 Notera bl.a. att ett kvittningsyrkande (och givetvis även en genstämning) ska beaktas då värdet beräknas. Det kan i många fall vara svårt att bedöma om ett anfört motkrav på t.ex. prisavdrag är ett ”äkta kvittningsyrkande” (vars värde ska beaktas) eller endast en avräkning som en del av ett bestridande av yrkat belopp (som inte ska beaktas). Jag har som tumregel att om motkravet egentligen bara är ett bestridande av de delbelopp eller omständigheter som käranden anfört, eller om huvudfordran i sig inte är vad som diskuteras utan endast de omständigheter som svaranden åberopar (t.ex. fel i vara), så är det inte fråga om ett sådant kvittningsyrkande vars värde bör påverka om målet är ett FT-mål.
 Tingsrättens beslut om ett mål ska vara ett T‑mål eller ett FT‑mål kan få överklagas särskilt.
-//Se RB 1:3 d och 49:4. Yrkande om handräckning rörande tillträde till bostad utesluter inte att målet ska vara ett FT-mål, se tingsrättens mål FT 10357-08 och FT 15895-09.//
+//Se RB 1:3 d och 49:4. Yrkande om handräckning rörande tillträde till bostad utesluter inte att målet ska vara ett FT-mål, se tingsrättens mål FT 10357-08 och FT 15895-09, Svea hovrätts beslut i Ö 6747-08 och Ö 10324-09.//
 Jfr även Forum (2.6), Partsställning (2.9) och Yrkande (2.10), ovan.
@@ Rad 531: / Rad 522: @@
 //Se RB 13:6, 17:11 samt 34 kap i allmänhet.//
+===== 2.16	Underrätta myndighet =====
+Vissa typer av tvister medför en skyldighet för domstolen att vid något tillfälle underrätta en annan myndighet om att tvisten pågår, att ett beslut fattats, el.dyl. Här följer några sådana situationer (delvis hämtade från DV:s Expedieringshandbok):
+  * Väcks talan om **bättre rätt till fast egendom** eller tomträtt, **hävning eller återgång av förvärv av fast egendom** eller tomträtt, eller upplåtelse av tomträtt sänds anmälan därom genast till inskrivningsmyndigheten (19 kap 29 § 3 st. JB). När dom eller beslut meddelas i angivna mål, samt i mål som angår inskrivning i fastighetsregistrets inskrivningsdel sänds anmälan genast efter det avgörandet vunnit laga kraft till inskrivningsmyndigheten.
+  * Om talan enligt 7 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551) om att **upphäva eller ändra ett sådant bolagsstämmobeslut** som ska anmälas för registrering väcks vid allmän domstol, skall domstolen underrätta Bolagsverket, när (1) talan har väckts, (2) det föreligger en dom eller ett slutligt beslut som har vunnit laga kraft, eller (3) det genom beslut under rättegången har bestämts att bolagsstämmobeslutet inte får verkställas. Lämpligen sänds kopia av stämningsansökan, domen eller beslutet. (1 kap 8 § aktiebolagsförordningen, SFS 2005:559).
+  * Lämnar rätten tillstånd enligt 20 kap. 28 § eller 35 § 3 aktiebolagslagen (2005:551) till **minskning av aktiekapitalet eller reservfonden** eller tillstånd enligt 20 kap. 30 § aktiebolagslagen till **vinstutdelning efter beslut om minskning av aktiekapitalet** ska Bolagsverket underrättas om detta. En kopia av beslutet skall fogas till underrättelsen (1 kap. 31 § aktiebolagsförordningen, SFS 2005:559).
+  * Vid ett antal situationer rörande rättshjälp ska Rättshjälpsmyndigheten underrättas; se DV:s expedieringshandbok.
+  * Förs talan om tvångsförsäljning enligt 3 § lagen (1985:277) om vissa bulvanför-hållanden och gäller det egendom som kan vara föremål för panträtt på grund av inteckning skall tingsrätten genast underrätta inskrivningsmyndigheten om att sådan talan väckts (9 § st. 1 lagen [1985:277] om vissa bulvanförhållanden).
+  * Vid beslut om dödande av vissa handlingar ska berörd inskrivningsmyndighet underrättas, se 17 § lagen (2011:900) om dödande av förkommen handling.
+Här kan även hänvisas till den i stort sett alltjämt aktuella lathunden i ”Allmänna domstolars anmälningsskyldighet”, av Amanda Spaner och Klara Kittel, ”Till minnet av Södra Roslags tingsrätt”, s 490-504.