Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- avsnitt_2 [2018/09/18 19:45] – veronika
+++ avsnitt_2 [2018/09/19 02:00] – extern redigering 127.0.0.1
@@ Rad 218: / Rad 218: @@
 Personer med **skyddad personuppgift i folkbokföringen** (dvs. **sekretessmarkering** enligt OSL 22:1, även kallad **”spärrmarkering”**) kan vålla vissa problem då forum avgörs av dennes folkbokföring. I princip är det fortfarande personens folkbokföring som avgör rätt forum, trots att denna är hemlig. Stockholms tingsrätt är __inte__ automatiskt rätt forum endast pga. en hemlig adress. Stockholms tingsrätt är dock behörig domstol om barnet har skyddad personuppgift om en fråga uppkommer om vårdnad, boende om umgänge (//se FB 6:17 och NJA 2015 s 218//).
 För att bedöma frågan i övriga fall har tingsrätten möjlighet att begära in uppgift även om en hemlig adress från Skatteverket, men om så bör ske, och vad tingsrätten därefter bör göra är omtvistat. Om målet överlämnas till rätt domstol (vid exklusiv forumregel, och möjligen även i övriga fall; se Fitger, som jag dock inte håller med) eller om motparten ges besked om vilken domstol som är behörig så röjs i praktiken den skyddades hemort, om än inte exakt adress. Men om talan avvisas utan anvisning om var talan rätteligen ska väckas så kränks någons rätt till en rättegång. Problemet får lösas från fall till fall. (Jag inväntar nu Svea hovrätts prövning i Ö 7561-18, där frågan är om en svarande med skyddad personuppgift i ett dispositivt tvistemål ska jämställas med att ha okänt hemvist, med de konsekvenser för tillämpliga regler om forum det må ha.)
-//Se Fitgers kommentar till bl.a. RB 42:2. På SKV:s hemsida om skyddad personuppgift m.m.//  [[http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/skyddadepersonuppgifter.4.18e1b10334ebe8bc80001711.html]]
+//Se Fitgers kommentar till bl.a. RB 42:2. På SKV:s hemsida om skyddad personuppgift m.m.//  [[http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/skyddadepersonuppgifter]]
 Vid **utredningar i familjemål** (//FB 6:19 st 3//) **då den ena föräldern eller barnet har skyddad personuppgift i folkbokföringen** synes praxis vara att hela uppdraget bör ställas till soc i den ort där den andra föräldern, den som inte har skyddad personuppgift, är bosatt. Om det av någon anledning inte går får man samråda med någon soc som är villig (kanske där parterna tidigare har bott?), eller ställa uppdraget direkt till en extern utredare (sannolikt namngiven av den ”hemliga soc:en”). Utredarens namn får aldrig vara hemligt.