Användarverktyg

Webbverktyg


avsnitt_2

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

avsnitt_2 [2018/09/18 19:45] veronikaavsnitt_2 [2023/05/30 02:00] (aktuell) – extern redigering 127.0.0.1
Rad 124: Rad 124:
   * tvist med anknytning till konkurs, främst återvinning i konkurs; //art 3.1 i rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden, och EG domstolens avgörande den 12 februari 2009 i mål C 339/07 (notera även NJA 2013 s. 31)//,    * tvist med anknytning till konkurs, främst återvinning i konkurs; //art 3.1 i rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden, och EG domstolens avgörande den 12 februari 2009 i mål C 339/07 (notera även NJA 2013 s. 31)//, 
  
-  * äktenskapsskillnad* och föräldraansvar; //Bryssel II-förordningen (EG nr 2201/2003)//, +  * äktenskapsskillnad* och föräldraansvar; //Fr.o.m. 2022-08-01 Bryssel II-förordningen (EU nr 2019/1111), ersatte gamla Bryssel II (EG nr 2201/2003)//, 
   * föräldraansvar; //1996 års Haagkonvention samt lagen (2012:318) om 1996 års Haagkonvention//,   * föräldraansvar; //1996 års Haagkonvention samt lagen (2012:318) om 1996 års Haagkonvention//,
   * ansökan om verkställighet enligt 21 kap föräldrabalken; //Bryssel II-förordningen (EG nr 2201/2003) men även NJA 2011 s 507 som tydliggör att behörigheten då är vidare//,   * ansökan om verkställighet enligt 21 kap föräldrabalken; //Bryssel II-förordningen (EG nr 2201/2003) men även NJA 2011 s 507 som tydliggör att behörigheten då är vidare//,
Rad 130: Rad 130:
   * äktenskap* och förmyndarskap enligt nationell svensk IP-rätt; //lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL eller 1904 års lag)//,    * äktenskap* och förmyndarskap enligt nationell svensk IP-rätt; //lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL eller 1904 års lag)//, 
   * underhåll, till make/maka, barn och andra pga. släktskap; //underhållsförordningen (EG nr 4/2009)//,   * underhåll, till make/maka, barn och andra pga. släktskap; //underhållsförordningen (EG nr 4/2009)//,
-  * makars och sambors förmögenhetsförhållanden; //lagen (1990:272) om makars och sambors förmögenhetsförhållanden (LIMF)//, +  * makars och sambors förmögenhetsförhållanden; //lagen (2019:234) om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer (Nya LIMF)//, 
   * faderskap; lagen //(1985:367) om internationella faderskapfrågor//   * faderskap; lagen //(1985:367) om internationella faderskapfrågor//
  
Rad 149: Rad 149:
  
 Lathund: **Domsrätt vid äktenskapsskillnad.**  Lathund: **Domsrätt vid äktenskapsskillnad.** 
-Inledningsvis ska påpekas att Bryssel II gäller som svensk författning med företräde framför andra svenska författningar; //Bryssel II ska alltså tillämpas även på makar och situationer som helt synes sakna anknytning till Sverige eller EU!// Bryssel II art 59 medger dock att Sverige (och Finland) tillämpar NÄF (nordiska äktenskapsförordningen) före Bryssel II (nödvändiga förklaringar har avgivits av staterna). I sista hand tillämpas IÄL (1904 års lag). Således: +Inledningsvis ska påpekas att Bryssel II gäller som svensk författning med företräde framför andra svenska författningar; //Bryssel II ska alltså tillämpas även på makar och situationer som helt synes sakna anknytning till Sverige eller EU!// Bryssel II art 94 (59 i gamla Bryssel II) medger dock att Sverige (och Finland) tillämpar NÄF (nordiska äktenskapsförordningen) före Bryssel II (nödvändiga förklaringar har avgivits av staterna). I sista hand tillämpas IÄL (1904 års lag). Således: 
   - Om makarna har hemvist i //och// är medborgare i samma eller olika nordiska länder tillämpas 7 § NÄF. (NÄF har f.ö. sedan 2001 samma lydelse som Bryssel II.)    - Om makarna har hemvist i //och// är medborgare i samma eller olika nordiska länder tillämpas 7 § NÄF. (NÄF har f.ö. sedan 2001 samma lydelse som Bryssel II.) 
   - Om NÄF inte gäller tillämpas Bryssel II art 3–7, även om makarna eller situationen till synes saknar anknytning till Sverige eller EU (//se NJA 2011 s 499//, som dock rörde föräldraansvar).   - Om NÄF inte gäller tillämpas Bryssel II art 3–7, även om makarna eller situationen till synes saknar anknytning till Sverige eller EU (//se NJA 2011 s 499//, som dock rörde föräldraansvar).
-  - Om Bryssel II art 3–5 inte utpekar svensk domstol som behörig får 3 kap 2 § IÄL (främst 2 p) tillämpas, //om inte// Bryssel II art 6–7 förbjuder detta. I korthet får svensk domstol inte grunda sin behörighet på IÄL om en annan EU-stat är behörig enligt Bryssel II art 3–5 (art 7.1) eller om svaranden är medborgare i en annan EU-stat (art 6 b). Minns att Danmark inte räknas som EU-stat vid tillämpning av Bryssel II. +  - Om Bryssel II art 3–5 inte utpekar svensk domstol som behörig får 3 kap 2 § IÄL (främst 2 p) tillämpas, //om inte// Bryssel II art 6 förbjuder detta. I korthet får svensk domstol inte grunda sin behörighet på IÄL om en annan EU-stat är behörig enligt Bryssel II art 3–5 (art 6.1) eller om svaranden är medborgare i en annan EU-stat (art 6.2). Minns att Danmark inte räknas som EU-stat vid tillämpning av Bryssel II (se ingress punkt 96)
  
  
Rad 188: Rad 188:
   * arbetstvist ska i vissa fall till Arbetsdomstolen*, i andra fall till avdelning 3; //lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister//   * arbetstvist ska i vissa fall till Arbetsdomstolen*, i andra fall till avdelning 3; //lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister//
  
-Rätt domstol pga. adress söks fram via postnummer på [[http://www.domstol.se/Sok/?tab=postalcode]] +Rätt domstol pga. adress söks fram via postnummer på [[https://www.domstol.se/hitta-domstol]] 
  
 Lathund: **Forum för juridiska personer med säte i Stockholms kommun.**  Lathund: **Forum för juridiska personer med säte i Stockholms kommun.** 
Rad 218: Rad 218:
 Personer med **skyddad personuppgift i folkbokföringen** (dvs. **sekretessmarkering** enligt OSL 22:1, även kallad **”spärrmarkering”**) kan vålla vissa problem då forum avgörs av dennes folkbokföring. I princip är det fortfarande personens folkbokföring som avgör rätt forum, trots att denna är hemlig. Stockholms tingsrätt är __inte__ automatiskt rätt forum endast pga. en hemlig adress. Stockholms tingsrätt är dock behörig domstol om barnet har skyddad personuppgift om en fråga uppkommer om vårdnad, boende om umgänge (//se FB 6:17 och NJA 2015 s 218//).  Personer med **skyddad personuppgift i folkbokföringen** (dvs. **sekretessmarkering** enligt OSL 22:1, även kallad **”spärrmarkering”**) kan vålla vissa problem då forum avgörs av dennes folkbokföring. I princip är det fortfarande personens folkbokföring som avgör rätt forum, trots att denna är hemlig. Stockholms tingsrätt är __inte__ automatiskt rätt forum endast pga. en hemlig adress. Stockholms tingsrätt är dock behörig domstol om barnet har skyddad personuppgift om en fråga uppkommer om vårdnad, boende om umgänge (//se FB 6:17 och NJA 2015 s 218//). 
 För att bedöma frågan i övriga fall har tingsrätten möjlighet att begära in uppgift även om en hemlig adress från Skatteverket, men om så bör ske, och vad tingsrätten därefter bör göra är omtvistat. Om målet överlämnas till rätt domstol (vid exklusiv forumregel, och möjligen även i övriga fall; se Fitger, som jag dock inte håller med) eller om motparten ges besked om vilken domstol som är behörig så röjs i praktiken den skyddades hemort, om än inte exakt adress. Men om talan avvisas utan anvisning om var talan rätteligen ska väckas så kränks någons rätt till en rättegång. Problemet får lösas från fall till fall. (Jag inväntar nu Svea hovrätts prövning i Ö 7561-18, där frågan är om en svarande med skyddad personuppgift i ett dispositivt tvistemål ska jämställas med att ha okänt hemvist, med de konsekvenser för tillämpliga regler om forum det må ha.)  För att bedöma frågan i övriga fall har tingsrätten möjlighet att begära in uppgift även om en hemlig adress från Skatteverket, men om så bör ske, och vad tingsrätten därefter bör göra är omtvistat. Om målet överlämnas till rätt domstol (vid exklusiv forumregel, och möjligen även i övriga fall; se Fitger, som jag dock inte håller med) eller om motparten ges besked om vilken domstol som är behörig så röjs i praktiken den skyddades hemort, om än inte exakt adress. Men om talan avvisas utan anvisning om var talan rätteligen ska väckas så kränks någons rätt till en rättegång. Problemet får lösas från fall till fall. (Jag inväntar nu Svea hovrätts prövning i Ö 7561-18, där frågan är om en svarande med skyddad personuppgift i ett dispositivt tvistemål ska jämställas med att ha okänt hemvist, med de konsekvenser för tillämpliga regler om forum det må ha.) 
-//Se Fitgers kommentar till bl.a. RB 42:2. På SKV:s hemsida om skyddad personuppgift m.m.//  [[http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/skyddadepersonuppgifter.4.18e1b10334ebe8bc80001711.html]] +//Se Fitgers kommentar till bl.a. RB 42:2. På SKV:s hemsida om skyddad personuppgift m.m.//  [[http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/skyddadepersonuppgifter]]
  
 Vid **utredningar i familjemål** (//FB 6:19 st 3//) **då den ena föräldern eller barnet har skyddad personuppgift i folkbokföringen** synes praxis vara att hela uppdraget bör ställas till soc i den ort där den andra föräldern, den som inte har skyddad personuppgift, är bosatt. Om det av någon anledning inte går får man samråda med någon soc som är villig (kanske där parterna tidigare har bott?), eller ställa uppdraget direkt till en extern utredare (sannolikt namngiven av den ”hemliga soc:en”). Utredarens namn får aldrig vara hemligt.  Vid **utredningar i familjemål** (//FB 6:19 st 3//) **då den ena föräldern eller barnet har skyddad personuppgift i folkbokföringen** synes praxis vara att hela uppdraget bör ställas till soc i den ort där den andra föräldern, den som inte har skyddad personuppgift, är bosatt. Om det av någon anledning inte går får man samråda med någon soc som är villig (kanske där parterna tidigare har bott?), eller ställa uppdraget direkt till en extern utredare (sannolikt namngiven av den ”hemliga soc:en”). Utredarens namn får aldrig vara hemligt. 
Rad 471: Rad 471:
 Se även avsnitt 4.7 om bevis och bevisuppgifter.  Se även avsnitt 4.7 om bevis och bevisuppgifter. 
 ===== 2.13 Måltyp ===== ===== 2.13 Måltyp =====
- 
-Akter har färg i enlighet med deras mål-/ärendetyp (såvitt avser Stockholms tingsrätt):  
- 
-  * Grön: Dispositivt tvistemål 
-  * Rosa: (Dispositivt) FT-mål 
-  * Blå: Familjemål (även mål om underhållsbidrag) 
-  * Vit: Ärende (se dock nedan om rättegångsbalksärenden) 
-  * Grå: Brottmål 
-  * Röd: Brottmål, häktad 
  
 Kontrollera om det är **ett mål eller ett ärende**. De allra flesta tvister är mål vilka avgöras genom dom. I tveksamma fall kan detta framgå av att en lagbestämmelse hänvisar till tvisten som en ”talan” eller att rätten ska ”förklara” eller ”förplikta” något. Ärenden avgörs genom slutligt beslut (som inte har någon rättskraft, //se bl.a. NJA 2007 s 7//). Ärenden kan inledas på fler sätt än genom ansökan, t.ex. anmälan, överklagande eller upptagande ex officio.  Kontrollera om det är **ett mål eller ett ärende**. De allra flesta tvister är mål vilka avgöras genom dom. I tveksamma fall kan detta framgå av att en lagbestämmelse hänvisar till tvisten som en ”talan” eller att rätten ska ”förklara” eller ”förplikta” något. Ärenden avgörs genom slutligt beslut (som inte har någon rättskraft, //se bl.a. NJA 2007 s 7//). Ärenden kan inledas på fler sätt än genom ansökan, t.ex. anmälan, överklagande eller upptagande ex officio. 
Rad 514: Rad 505:
 Notera bl.a. att ett kvittningsyrkande (och givetvis även en genstämning) ska beaktas då värdet beräknas. Det kan i många fall vara svårt att bedöma om ett anfört motkrav på t.ex. prisavdrag är ett ”äkta kvittningsyrkande” (vars värde ska beaktas) eller endast en avräkning som en del av ett bestridande av yrkat belopp (som inte ska beaktas). Jag har som tumregel att om motkravet egentligen bara är ett bestridande av de delbelopp eller omständigheter som käranden anfört, eller om huvudfordran i sig inte är vad som diskuteras utan endast de omständigheter som svaranden åberopar (t.ex. fel i vara), så är det inte fråga om ett sådant kvittningsyrkande vars värde bör påverka om målet är ett FT-mål.  Notera bl.a. att ett kvittningsyrkande (och givetvis även en genstämning) ska beaktas då värdet beräknas. Det kan i många fall vara svårt att bedöma om ett anfört motkrav på t.ex. prisavdrag är ett ”äkta kvittningsyrkande” (vars värde ska beaktas) eller endast en avräkning som en del av ett bestridande av yrkat belopp (som inte ska beaktas). Jag har som tumregel att om motkravet egentligen bara är ett bestridande av de delbelopp eller omständigheter som käranden anfört, eller om huvudfordran i sig inte är vad som diskuteras utan endast de omständigheter som svaranden åberopar (t.ex. fel i vara), så är det inte fråga om ett sådant kvittningsyrkande vars värde bör påverka om målet är ett FT-mål. 
 Tingsrättens beslut om ett mål ska vara ett T‑mål eller ett FT‑mål kan få överklagas särskilt.  Tingsrättens beslut om ett mål ska vara ett T‑mål eller ett FT‑mål kan få överklagas särskilt. 
-//Se RB 1:3 d och 49:4. Yrkande om handräckning rörande tillträde till bostad utesluter inte att målet ska vara ett FT-mål, se tingsrättens mål FT 10357-08 och FT 15895-09.// +//Se RB 1:3 d och 49:4. Yrkande om handräckning rörande tillträde till bostad utesluter inte att målet ska vara ett FT-mål, se tingsrättens mål FT 10357-08 och FT 15895-09, Svea hovrätts beslut i Ö 6747-08 och Ö 10324-09.// 
  
 Jfr även Forum (2.6), Partsställning (2.9) och Yrkande (2.10), ovan.  Jfr även Forum (2.6), Partsställning (2.9) och Yrkande (2.10), ovan. 
avsnitt_2.1537292753.txt.gz · Senast uppdaterad: 2023/04/22 10:10 (extern redigering)

Donate Powered by PHP Valid HTML5 Valid CSS Driven by DokuWiki