avsnitt_4
Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
Föregående version. | |||
— | avsnitt_4 [2023/04/22 10:10] (aktuell) – extern redigering 127.0.0.1 | ||
---|---|---|---|
Rad 1: | Rad 1: | ||
+ | |||
+ | Interna länkar: | ||
+ | |||
+ | * [[avsnitt_2|Avsnitt 2: Checklista för genomgång av nyinkomna mål.]] | ||
+ | * [[avsnitt_3|Avsnitt 3: Åtgärder då målet/ | ||
+ | * [[avsnitt_5|Avsnitt 5: Diverse frågor.]] | ||
+ | * [[avsnitt_6|Avsnitt 6: IP-rätt tablå (arbete pågår!).]] | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ====== 4 Målets/ | ||
+ | |||
+ | ===== 4.1 Delgivning med svaranden/ | ||
+ | |||
+ | Svaranden måste delges stämningen personligen eller genom ställföreträdare/ | ||
+ | |||
+ | Beträffande ärenden som inleds genom ansökan måste motparten delges ansökningshandlingen. Beträffande övriga ärenden, t.ex. överklagade myndighetsbeslut, | ||
+ | |||
+ | Notera att fullmakt för ombud kan inskränkas så att ombudet inte har behörighet att t.ex. ta emot delgivning av stämning. | ||
+ | //Se RB 12: | ||
+ | |||
+ | I korthet är gällande praxis att vi delger med förenklad delgivning om vi får (t.ex. med svaranden då ett mål har överlämnats från KFM, se avsnitt 3.4 ovan), och i övriga fall med vitt kort (vanligt delgivningskvitto). Om kvittot inte inkommer skickar dosek en påminnelse. Om kvitto alltjämt inte erhållits vidtas andra delgivningsförsök, | ||
+ | //Se RB 11, 12 och 33 kap, 15–17 §§ ÄL, samt delgivningslagen (2010: | ||
+ | |||
+ | ===== 4.2 Svaromålet och skriftväxling före muntlig förberedelse/ | ||
+ | |||
+ | ”När ett skriftligt svaromål har kommit in till rätten, skall sammanträde hållas så snart som möjligt, om det inte med hänsyn till målets beskaffenhet är lämpligare med fortsatt skriftväxling.” | ||
+ | //Se RB 42:9 st 3.// | ||
+ | |||
+ | I regel är det lämpligt att, sedan svaranden gått i svaromål, käranden yttrar sig över svaromålet innan muf hålls. Vid behov kan även svaranden föreläggas att yttra sig över kärandens genmäle innan muf. Det finns dock inget hinder att besluta om muf och kalla samtidigt som parterna föreläggs att yttra sig före muf:en. Parterna bör föreläggas att inkomma med bevisuppgifter, | ||
+ | |||
+ | Om **svaranden** i sitt svaromål eller senare **framställer ett eget yrkande** måste det klargöras om det är, något förenklat, (1) ett processuellt yrkande som kan tas upp i målet, (2) ett yrkande om kvittning (”kvittningsinvändning”), | ||
+ | |||
+ | **Syftet med förberedelsen, | ||
+ | //Se RB 42:6, 7, 8 (särskilt st 2), 9 samt 14.// | ||
+ | |||
+ | Om **käranden**, | ||
+ | //Se RB 42:11 st 2.// | ||
+ | |||
+ | Grova tumregler för **tidsplan** i dispositiva tvistemål: muf 1–3 månader från att svaromål inkommit, huf med ensam domare 3–6 månader efter muf, huf med tre domare 4–12 månader efter muf. När det är lämpligt ska tidsplanen skickas till parterna, antingen som en separat aktbilaga eller i samband med ett föreläggande eller i ett muf-protokoll. | ||
+ | //Se RB 42:6 st 4.// | ||
+ | |||
+ | Ett välskrivet muf-protokoll tjänar som en **sammanställning**. Innan muf är gällande rutin att sammanställning inte behöver upprättas. Se vidare avsnitt 4.5 nedan. | ||
+ | |||
+ | ===== 4.3 Tredskodom ===== | ||
+ | |||
+ | Om **svaromål inte inkommer**, eller svaromålet inte innehåller skäl som kan vara av betydelse vid prövning av saken, får tingsrätten meddela tredskodom, om käranden inte motsätter sig det. Om det framgår av handlingarna att käranden yrkar tredskodom och inte har några ytterligare anspråk på rättegångskostnader behöver inte käranden kontaktas. I andra fall ska käranden få tillfälle att yrka tredskodom och inkomma med kostnadsyrkande. Denna kontakt tas lämpligen per telefon. | ||
+ | Exempel på skäl som kan vara av betydelse är alla sedvanliga invändningar om att betalning har skett, fel i vara, att det inte finns något avtal, eller att svaranden är fel part. Exempel på skäl som inte hindrar tredskodom är att svaranden har betalningssvårigheter, | ||
+ | //Se RB 42:11 st 1, 44:7 a och Fitgers kommentar.// | ||
+ | |||
+ | Om svaranden har inkommit med svaromål men käranden har grundat sin talan på ett **skriftligt fordringsbevis** (t.ex. ett skuldebrev), | ||
+ | Minns att samtliga yrkanden måste omfattas av det skriftliga fordringsbeviset för att kunna leda till en tredskodom som omfattar samtliga yrkanden; det är ytterst sällsynt att t.ex. grunden för ersättning för inkassokrav eller påminnelseavgifter nämns i fordringsbeviset. Käranden bör informeras om detta, och kan då vilja frånfalla de yrkanden som hindrar tredskodom av målet i dess helhet. | ||
+ | //Se RB 42:11 st 1, 44:7 b och Fitgers kommentar.// | ||
+ | |||
+ | Om tingsrätten bedömer att tredskodom kan meddelas trots att svaranden har inkommit med ett svaromål behöver svaromålet inte kommuniceras till käranden. (Om käranden yttrar sig över svaromålet måste nog yttrandet skickas till svaranden och då finns ju ”risken” att svaranden presterar ett tillräckligt motiverat svaromål som hindrar tredskodom.) I stället bör en kontakt tas med käranden, lämpligen per telefon, att tingsrätten kan komma att meddela tredskodom och att käranden därför får tillfälle att inkomma med ett preciserat kostnadsyrkande. Därefter meddelas tredskodomen. Svaromålet kan skickas till käranden för kännedom med tredskodomen. | ||
+ | |||
+ | Om kärandens talan innehåller ett yrkande om **rättegångskostnad** ”som senare kommer att anges/ | ||
+ | |||
+ | ===== 4.4 Kalla till muntlig förberedelse/ | ||
+ | |||
+ | Jurist beslutar att kalla till inställelse inför rätten via åtgärdsbladet. Dosek bokar i före-kommande fall ombud och kallar parter och ombud. Jurist ska på åtgärdsbladet ange: | ||
+ | * Om det ska hållas (1) **muntlig förberedelse** (”muf”, huvudregeln, | ||
+ | * **Beräknad tid** (i regel 1,5 eller 2 timmar; 3 timmar eller kanske t.o.m. ”heldag” för omfattande tvistemål och ärenden). | ||
+ | * **”Svårt” mål** (#) ska markeras (1) om målet kräver inläsning i god tid före muf/smtr, (2) om en viss domare ska ha muf: | ||
+ | * Bilagor kan bifogas kallelserna. För närvarande finns **Bilaga A** (erinran till ombuden att vara pålästa, att avge bevisuppgift, | ||
+ | * Vid **muf i mål om vårdnad, boende eller umgänge** där tingsrätten avser fatta interimistiskt beslut inhämtas i regel **snabbyttrande/ | ||
+ | * //OBS att begäran om snabbyttrande är samma åtgärdsinstruktion som vid utfärdande av stämning, se 3.3 ovan.// Om snabbyttrande redan inhämtades då stämning utfärdades behöver givetvis inget nytt sådant inhämtas. Det är dock fullt möjligt att inhämta ett nytt snabbyttrande om tingsrätten avser fatta nytt interimistiskt beslut. | ||
+ | * Ett särskilt utrymme finns för att ange behov av **tolk** (språk/ | ||
+ | * **Om det kan föreligga en __hotbild__ ska akten markeras som ”svår” (#) och lämnas till ordföranden senast en vecka före sammanträdet!** I kvalificerade fall, se //lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol// | ||
+ | |||
+ | ===== 4.5 Handläggning efter muntlig förberedelse/ | ||
+ | |||
+ | Ambitionen är att den muntliga förberedelsen ska reda ut målet i sådan grad att den fortsatta beredningen är en ren transportsträcka till målets slutliga avgörande (//se RB 42:9 st 4 och 42:14 st 2//). Vid behov kan en särskild sammanställning därefter upprättas. När parternas bevisuppgifter inkommit och målet i övrigt är färdigberett är målet klart för huvudförhandling (ensam domare eller tresits) eller dom på handlingarna. | ||
+ | |||
+ | Ett välskrivet muf-protokoll tjänar som en **sammanställning**. Om detta inte är möjligt men tvisten behöver struktureras ska en särskild sammanställning upprättas, i vart fall efter muf. Sammanställningen skrivs i Vera, antingen som ett Dokument – Minnesanteckning omdöpt till ”Sammanställning”, | ||
+ | //Se RB 42:16 och avsnitt 4.6.// | ||
+ | |||
+ | Vid muf **föreläggs** i regel den ena eller båda parterna att klargöra eller utveckla någon relevant **fråga** och/eller inkomma med **slutlig och sammanhållen bevisuppgift** (med ”slutlig” menas att den inte ska kompletteras i efterhand; med ”sammanhållen” menas att bevisuppgiften i sig inte ska vara en komplettering av en tidigare avgiven bevisuppgift utan en sammanhållen uppräkning av alla bevis som parten åberopar). | ||
+ | |||
+ | När parterna besvarar frågor som ställts bör nogsamt kontrolleras om frågan verkligen har besvarats. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ===== 4.6 Sammanställning ===== | ||
+ | |||
+ | Detta avsnitt härrör från en separat PM om sammanställningar/ | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ==== 4.6.1 Inledning ==== | ||
+ | |||
+ | I och med EMR-reformen, | ||
+ | |||
+ | En sammanställning ska upprättas i varje dispositivt tvistemål som inte avgörs vid muf. I många fall är det lämpligt att ett utkast till sammanställningen finns redan inför muf:en eftersom en sådan ofta fångar upp eventuellt oklarheter. Denna ordning kommer troligen att medföra att tryck inför tresitsar inte behöver skrivas i samma omfattning, eller i vart fall underlätta tryckskrivandet avsevärt. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ==== 4.6.2 Allmänt om sammanställningar ==== | ||
+ | |||
+ | Syftet med en sammanställning är att den på ett tillräckligt uttömmande men kortfattat sätt ska redogöra för parternas yrkanden, inställning och grunder. Sammanställningen (eller en separat tingsrättsintern minnesanteckning som förvaras med sammanställningen) bör även belysa eventuella oklarheter och brister i parternas framställningar så att rätten kan ta ställning till om parterna ska uppmärksammas på dessa. | ||
+ | |||
+ | **En sammanställning ska i möjligaste mån kunna läsas fristående från akten, och den ska i princip redogöra för allt som behövs för att kunna förstå och avgöra målet.** Hänvisningar till aktbilagor bör därför användas enbart om det verkligen är nödvändigt, | ||
+ | |||
+ | Språket och tempus bör vara som i en dom, detta även om sammanställningen görs genom ett muf-protokoll. Ett mer eller mindre ordagrant memorial från sammanträdet tjänar inte som sammanställning. | ||
+ | |||
+ | Ett förslag på disposition av en sammanställning (alternativt ett mer omfattande muf-protokoll) är denna, att kommenteras mer utförligt nedan: | ||
+ | * **Bakgrund** (bara vid behov) | ||
+ | * **Yrkanden och inställning** (ska alltid anges) | ||
+ | * **Grunder** (ska alltid anges) | ||
+ | * **Sakframställningar/ | ||
+ | * **Frågor till parterna** (vid behov) | ||
+ | * **Bevisning** (vid behov) | ||
+ | * **Tidsplan och målets fortsatta handläggning och avgörande** (vid behov) | ||
+ | * **Frågor för rätten** (vid behov; ej allmän handling) | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ==== 4.6.3 Bakgrund ==== | ||
+ | |||
+ | En sammanställning kan innehålla en mycket kort översikt av tvisten och bakgrunden till denna, men i syfte att hålla sammanställningen kort och koncis kan detta avsnitt ofta utelämnas. Alternativt kan man hänvisa till en aktbilaga, vanligen stämningsansökan, | ||
+ | |||
+ | Använd gärna lämpliga förkortningar. Fysiska personer kan genomgående kallas vid deras efternamn, men det kan vara lika lämpligt att skriva ut hela namnet. Juridiska personer bör enligt min mening få en lämplig förkortning, | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ==== 4.6.4 Yrkanden och inställning ==== | ||
+ | |||
+ | Parternas yrkanden och inställning till motpartens yrkanden ska alltid skrivas ut i dess helhet. Man kan möjligen underlåta detta om yrkandet är väldigt långt pga. t.ex. ränta från en mängd olika tidpunkter. I inställningen bör anges eventuella vitsord till belopp, räntesats, räntetidpunkt osv. Om ett yrkat belopp består av flera delposter eller har beräknats på något speciellt sätt bör detta redogöras för, lämpligen i ett särskilt avsnitt, under yrkanden eller grunder. Om svaranden yrkar avräkning (dvs. framställer ett kvittningsyrkande), | ||
+ | |||
+ | ==== 4.6.5 Grunder ==== | ||
+ | |||
+ | Detta avsnitt innehåller det viktigaste med hela sammanställningen; | ||
+ | |||
+ | Faktiska omständigheter kan vara av //omedelbar betydelse// för utgången i målet, dvs. att omständigheten föreligger eller inte är direkt avgörande för hur domstolen kommer att döma, eller av // | ||
+ | |||
+ | Minns att det i regel måste vara //faktiska omständigheter// | ||
+ | |||
+ | Grunderna ställs lämpligen upp i // | ||
+ | |||
+ | I regel är det lämpligast att börja med det minimum av // | ||
+ | |||
+ | // | ||
+ | |||
+ | Slutligen ska sammanställningen ange //båda parternas inställning till motpartens olika åberopade omständigheter// | ||
+ | |||
+ | I samtliga fall bör man enligt min mening så långt som möjligt //använda parternas egna ord// när man redogör för deras rättsligt relevanta omständigheter; | ||
+ | |||
+ | ==== 4.6.6 Sakframställningar/ | ||
+ | |||
+ | Ytterligare utveckling av parternas talan och anförande av andra sakomständigheter än vad som framgår av grunden kan ofta utelämnas, om inte detaljerna är av särskilt intresse för parter, ombud eller rätten inför den fortsatta handläggningen. Detsamma gäller parternas plädering och åberopande av rättsregler, | ||
+ | |||
+ | ==== 4.6.7 Frågor till parterna ==== | ||
+ | |||
+ | Muntliga förberedelser medför ofta att parterna vill ha svar på vissa frågor av varandra. Svar på dessa frågor bör ofta redovisas fristående från grunden eftersom grunden annars riskerar att tyngas och bli oklar. Svaren på frågorna hänförs nämligen ofta till ”sakomständigheter”, | ||
+ | |||
+ | ==== 4.6.8 Bevisning ==== | ||
+ | |||
+ | Det är en smaksak om man vill ange parternas bevisning i sammanställningen/ | ||
+ | |||
+ | Det kan dock vara lämpligt att vid en muf anteckna en parts bevisuppgift om det finns skäl att tro att parten därefter inte kommer att prestera en fullständig bevisuppgift, | ||
+ | |||
+ | Det kan för övrigt även vara läge att påminna ombud om att //bevisning ska styrka faktiska omständigheter// | ||
+ | |||
+ | ==== 4.6.9 Tidsplan och målets fortsatta handläggning och avgörande ==== | ||
+ | |||
+ | Muf-protokollet bör, i samråd med parterna, avslutas med följande uppgifter samt en tidsplan för handläggningen fram till och med huvudförhandling (lämpligen under rubriken ”Målets fortsatta handläggning”): | ||
+ | |||
+ | * Parternas inställning till //rättens sammansättning// | ||
+ | |||
+ | * //Tid för huvudförhandling bokas// (vanligen inom den period som angavs i en eventuell inledande tidsplan, i så fall 7–9 arbetsmånader efter att svaromål inkommit om tresits påkallas) och lämpligen //kallas// även närvarande parter och ombud muntligen; om kallelser utfärdas ska detta och alla påföljder vid utevaro o.dyl. framgå av protokollet. Vid behov bokas även // | ||
+ | |||
+ | * // | ||
+ | |||
+ | * Parterna ska vid behov //besvara frågor// (se rubrik ovan), lämpligen inom några veckor från muf:en. (Undvik att ange ”inom tre veckor från delfående av protokollet”, | ||
+ | |||
+ | * Parterna ska inkomma med //slutliga och sammanhållna bevisuppgifter//, | ||
+ | |||
+ | * I regel bör även det //datum då förberedelsen ska anses avslutad// (RB 42:15 a) beslutas och anges. I detta besked ska erinras om följderna av att målet stängs (se mall). Tidpunkten bör bestämmas till minst 1–3 månader före huvudförhandlingen. | ||
+ | |||
+ | Om en muf avslutas utan en tidsplan men med ett avgörande i någon fråga är det viktigt att det samtidigt meddelas någon sorts beslut om målets fortsatta handläggning eller att målet på annat sätt förs framåt och inte ”somnar”. I värsta fall vaknar målet när beslutet vinner laga kraft, men det är ofta lämpligare att parterna förelagts el.dyl. redan dessförinnan. | ||
+ | |||
+ | ==== 4.6.10 Frågor för rätten ==== | ||
+ | |||
+ | Avslutningsvis kan vid behov upprättas en lista över frågor av betydelse för rätten (listan är alltså inte en allmän handling eller en del av akten), t.ex. processuella spörsmål, tankar om målets fortsatta handläggning som inte framgår av en eventuell tidsplan, Aha!-upplevelser om gällande rätt, brister i parternas talan vars betydelse måste övervägas och eventuellt påtalas, notering att viss domare lämpligen bör/inte bör delta i målets slutliga avgörande, parternas senaste förlikningsbud, | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ===== 4.7 Bevisning och bevisuppgifter ===== | ||
+ | |||
+ | Bevisning kan åberopas för att styrka (bevisa) att en omständighet (dvs. ett konkret rättsfaktum eller bevisfaktum; | ||
+ | |||
+ | Parterna ska under förberedelsen i målet ange vilka bevis de åberopar (//RB 42:2, 7 och 8//). De bevismedel som finns är **förhör med part** (eller ställföreträdare för part), **förhör med vittne**, **skriftlig bevisning**, | ||
+ | |||
+ | En suppleant för en styrelseledamot ska höras som en part under sanningsförsäkran, | ||
+ | |||
+ | En person som ska höras (part, vittne eller sakkunnig) ska anges med namn, adress och telefonnummer. Om parten begär att personen ska delta på annat sätt än genom personlig närvaro vid domstolen, t.ex. genom telefonförhör eller videolänk, ska det anges. Ett **förhörstema** bör även anges, dvs. en kort beskrivning av vad förhöret ska handla om. Förhörstemat anges i kallelsen till förhörspersonen (//RB 36:7 st 2//). | ||
+ | |||
+ | I vissa fall kan en **skriftlig utsaga** godtas och ersätter då förhöret med en part eller ett vittne (//RB 35: | ||
+ | |||
+ | Avgörande för om en förhörsperson är **vittne eller sakkunnig** är i korthet att ett vittne i princip endast hörs om sina iakttagelser, | ||
+ | |||
+ | En **partssakkunnig** (en sakkunnig som åberopas av en part) måste avge ett skriftligt utlåtande (//RB 40:7 och 19//). Den sakkunnige ska även höras muntligen om en part yrkar det och den sakkunniges hörande inte uppenbart saknar betydelse eller om rätten finner det nödvändigt (//RB 40:8 och 19//). Annan bevisning torde inte kunna styrka sakkunniga slutsatser, men kan dock åberopas för att styrka t.ex. de moment eller iakttagelser som en bedömning baseras på. | ||
+ | |||
+ | Angivna gränsdragning gäller i princip även i **familjemål**. Detta innebär att den som gjort en vårdnadsutredning (//FB 6:19//) i regel kommer att höras som en sakkunnig, som indirekt utsetts av domstolen (//se NJA 1989 s 335 och RH 1986:148, dock utan att frågan på något sätt varit det centrala i referaten// | ||
+ | |||
+ | Skriftliga bevis, skriftliga utsagor och sakkunnigutlåtanden ska **ges in** till rätten. | ||
+ | |||
+ | För varje bevis ska anges ett **bevistema**, | ||
+ | * ”yrkandet” eller ”talan i målet” (detta är för oprecist, de faktiska omständigheter som ska styrkas måste anges), | ||
+ | * ”fordran” eller ”att försäkringsfall föreligger” (detta är för oprecist, de faktiska omständigheter som grundar fordran respektive försäkringsfallet måste anges), | ||
+ | * ”avtal” (detta är för oprecist, i vart fall måste anges när och hur avtalet ingicks), | ||
+ | * ”att reklamation skett” eller ”när reklamation skedde” (detta är för oprecist, tidpunkten och formen för reklamationen måste anges), | ||
+ | * ”att det är fel i varan” (detta är för oprecist, felen måste anges), | ||
+ | * ”att X agerat vårdslöst” (detta är för oprecist, de faktiska omständigheter/ | ||
+ | * innehållet i svensk rätt (//se RB 35:2//), eller | ||
+ | * att en viss omständighet är ”oskälig”, | ||
+ | |||
+ | **Frågor** under ett huvudförhör som faller utanför angivet bevistema kan komma att avvisas (//se NJA 2006 s 520//). Omständigheter (konkreta rättsfakta eller bevisfakta) som faller utanför ett angivet bevistema kan i vissa fall **prekluderas** och kommer då inte att beaktas (//se t.ex. RB 42:15 a och 43: | ||
+ | |||
+ | En part kan vid en förhandling vilja hänvisa till handlingar ”sakframställningsvis”. //Att en handlings existens och innehåll är ostridigt kan dock sakna betydelse.// | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ===== 4.8 Inför huvudförhandling/ | ||
+ | |||
+ | (Se blankett för huf-plan under Miscellaneous!) | ||
+ | |||
avsnitt_4.txt · Senast uppdaterad: 2023/04/22 10:10 av 127.0.0.1