avsnitt_5
Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
Börjar medFöregående version.Nästa version. | Föregående version. | ||
avsnitt_5 [2011/01/18 18:09] – [5.5Kvittning och avräkning] kim | avsnitt_5 [2023/04/22 10:10] (aktuell) – extern redigering 127.0.0.1 | ||
---|---|---|---|
Rad 1: | Rad 1: | ||
+ | Interna länkar: | ||
+ | * [[avsnitt_2|Avsnitt 2: Checklista för genomgång av nyinkomna mål.]] | ||
+ | * [[avsnitt_3|Avsnitt 3: Åtgärder då målet/ | ||
+ | * [[avsnitt_4|Avsnitt 4: Målets/ | ||
+ | * [[avsnitt_6|Avsnitt 6: IP-rätt tablå (arbete pågår!).]] | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ====== 5 Diverse frågor ====== | ||
+ | |||
+ | ===== 5.1 Tjänsteanteckningar ===== | ||
+ | |||
+ | Tjänsteanteckningar kan göras om allt möjligt, t.ex.: | ||
+ | |||
+ | * en parts/ombud justering av yrkanden eller grunder, | ||
+ | * begäran om anstånd, | ||
+ | * bekräftelse att en stämning, kallelse eller annan handling kommit personen tillhanda, | ||
+ | * annat som framkommer vid kontakt med parter/ | ||
+ | |||
+ | Justeringar ska inte göras på en urkund utan kontakt med dess författare, | ||
+ | |||
+ | En tjänsteanteckning innehåller lämpligen: | ||
+ | |||
+ | * domstol, | ||
+ | * datum, | ||
+ | * själva tjänsteanteckningen, | ||
+ | * författarens namn och vid behov titel/ | ||
+ | |||
+ | (Om en handling justeras på flera ställen räcker det oftast att skriva ut all formell information på ett ställe. Vid övriga anteckningar räcker det med initialer.) | ||
+ | |||
+ | Tjänsteanteckningar kan göras i Vera i Händelser (f.d. dagboken), för hand på en handling eller i ett särskilt upprättat dokument i Vera. Följande tumregler kan beaktas: | ||
+ | |||
+ | * I **Vera/ | ||
+ | * **På en befintlig inlaga (med arkivbeständigt bläck)** är det lämpligt att anteckna justeringar som parten/ | ||
+ | * Ett **särskilt upprättat dokument** i Vera behövs i regel bara om tjänsteanteckningen t.ex. sammanfattar en parts hela talan eller inställning, | ||
+ | |||
+ | I samtliga fall gäller att en tjänsteanteckning av betydelse bör **kommuniceras med parterna och den som annars berörs**. Även detta bör påverka valet av plats för anteckningen; | ||
+ | |||
+ | ===== 5.2 Målsamband och gemensam handläggning ===== | ||
+ | |||
+ | EJ KLAR! | ||
+ | |||
+ | Skillnad på målsamband i Vera och kumulation enligt RB 14 kap. | ||
+ | |||
+ | Olika former för samordning; | ||
+ | * fullständig ”absorption” då ena akten/ | ||
+ | * kumulation till aktbilagering i en akt men flera målnummer, | ||
+ | * kumulation och således gemensam muf och huf men med skilda akter/ | ||
+ | * samordning så att målen handläggs i ett sammanhang t.ex. med gemensam muf och huf, men formellt ingen kumulation. | ||
+ | |||
+ | ===== 5.3 Handlingar av särskilt intresse ===== | ||
+ | |||
+ | Längst ner till höger på åtgärdsbladet ska jurist (eller dosek, om tillfälle ges) ange vilka aktbilagor som innehåller: | ||
+ | * uppgifter som kan omfattas av sekretess; dessa handlingar bör förvaras i avdelningens kassaskåp, och kan även förses med en uttrycklig sekretessmarkering och hänvisning till relevant sekretessbestämmelse, | ||
+ | * fullmakter, registreringsbevis, | ||
+ | * rättshjälp; | ||
+ | * bevisuppgifter, | ||
+ | * rättens sammansättning (se nedan), om inte detta i stället fylls i på en blankett för huf-plan, | ||
+ | * förelägganden enligt RB 42:15 eller 42:15 a. | ||
+ | |||
+ | ===== 5.4 Rättens sammansättning ===== | ||
+ | |||
+ | För regler om rättens sammansättning, | ||
+ | |||
+ | * //RB 1:3//, ensam domare är **huvudregeln** i mål (detsamma gäller i ärenden, se nedan), gäller särskilt beslut under handläggningen och domar på handlingarna, | ||
+ | * //RB 1:3 a st 1//, tre domare vid **huvudförhandling i tvistemål utom familjemål**, | ||
+ | * //RB 1:3 a st 2//, ensam domare vid **förenklad huvudförhandling i tvistemål**, | ||
+ | * //RB 1:3 a st 3//, ensam domare vid **huvudförhandling i tvistemål** om det med hänsyn till målets omfattning och svårighetsgrad är tillräckligt, | ||
+ | * (//RB 1:3 b//, **brottmål**) | ||
+ | * //RB 1:3 c//, tre domare även vid **beslut under handläggningen och domar på handlingarna** om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet, | ||
+ | * //RB 1:3 d//, ensam domare i **FT-mål**, | ||
+ | * //3 § ÄL//, ensam domare i **domstolsärenden i allmänhet**; | ||
+ | |||
+ | * //ÄktB 14:17//, en domare och tre nämndemän i **äktenskapsmål** och **mål om underhåll till make** (ej klander av bodelning); dock ensam domare enligt RB 1:3 a st 2 eller 3, | ||
+ | * //ÄktB 18:4 a//, en domare i **ärenden enligt äktenskapsbalken**; | ||
+ | * //27 § SamboL//, en domare i **ärenden enligt sambolagen**; | ||
+ | * //FB 6:21 st 2 och ÄL 3 §//, ensam domare i **ärende om utdömande av vite enligt FB 6:21**; eller tre domare om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, | ||
+ | * //FB 20:1 st 1//, en domare och tre nämndemän i **mål om faderskap, föräldraskap, | ||
+ | * //FB 20:1 st 2//, en domare i **ärenden enligt föräldrabalken** (utom FB 6:21, se ovan); dock en domare och tre nämndemän om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, | ||
+ | * //FB 21:12//, en domare och tre nämndemän i **verkställighetsärende enligt FB 21 kap**; dock ensam domare om parterna samtycker till det eller ärendet är av enkel beskaffenhet, | ||
+ | * //21 § lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn//, **Haag-ärenden**, | ||
+ | |||
+ | ===== 5.5 Kvittning och avräkning ===== | ||
+ | |||
+ | Handledningsförfattaren ser – såvitt jag minns i linje med Lindskog i dennes avhandling om kvittning – en poäng i att skilja på: | ||
+ | * en vanlig bestridandegrund, | ||
+ | * en kvittningsinvändning (dvs. kvittning påstås tidigare ha skett), | ||
+ | * ett kvittningsyrkande (dvs. ett bestridande på den grunden att avräkning nu ska göras av en motfordran; om motfordran är klar och förfallen prövas materiellt i processen), samt | ||
+ | * ett (kvittnings-) genkäromål. | ||
+ | //Se Lindskogs bok om kvittning, samt jfr Ekelöf II § 15 II 2 B a).// | ||
+ | |||
+ | En hänvisning till en **kvittningsförklaring** är ett bestridande på den grunden att kvittning tidigare har skett genom en kvittningsförklaring med stöd av en klar och förfallen motfordran. I princip är detta ett bestridande på den grunden att fordran redan har betalats, men genom kvittning i stället för genom överföring av medel. | ||
+ | |||
+ | En **invändning om kvittning** (kallas ”kvittningsinvändning” av t.ex. Ekelöf, och kallas ibland " | ||
+ | |||
+ | Ett **genkäromål** (som ibland också kallas " | ||
+ | |||
+ | Se numera NJA 2018 s. 667 pp. 7-9 som klargjort hur HD anser att terminologin bör lyda. | ||
+ | |||
+ | Om fordringar står mot varandra ska domstolen i sitt domslut förordna om **avräkning**. I min mening bör domslutet författas t.ex. som följer: | ||
+ | ”Tingsrätten förpliktar B att till A betala 100 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 1 januari 2008 till dess full betalning sker. B har dock rätt att avräkna 50 000 kr jämte upplupen ränta på detta belopp enligt 6 § räntelagen från den 1 januari 2009 till och med den XX.” | ||
+ | (Per vilken dag avräkning ska ske är en juridisk bedömning, men Lindskog verkar mena att dagen då kvittningen framställdes är den rätta tidpunkten.) | ||
+ | |||
+ | ===== 5.6 Särskilt/ | ||
+ | |||
+ | Ett särskilt uppsatt avgörande har formen som en dom, dvs. med ”DOM” (eller ”DELDOM” etc.) i sidhuvudet, parter och ombud på första sidan samt domslutet omedelbart därefter (detta är fast praxis och får anses framgå av //RB 17:7//). I vissa fall får en dom utfärdas i förenklad form (//RB 17:8 och 22 § förordningen [1996:271] om mål och ärenden i allmän domstol//), främst tredskodom och dom grundad på svarandens medgivande, men även en sådan dom anses särskilt uppsatt. Det finns inget hinder mot att upprätta även ett beslut under rättegång eller slutligt beslut som särskilt uppsatt, men det behövs i regel bara då den tvistiga fråga är av särskild dignitet och omfattning, t.ex. då den avgjorts i tresits. Alla andra sätt att upprätta ett avgörande (t.ex. i protokoll eller tecknat på handling) ger ett avgörande som inte är särskilt uppsatt. I ett ärende som handläggs enligt //lagen (1996:242) om domstolsärenden// | ||
+ | |||
+ | I princip är det alltså som följer i tvistemål: | ||
+ | |||
+ | * Dom (oavsett typ av dom) --- Särskilt uppsatt | ||
+ | * Dom i förenklad form --- Särskilt uppsatt | ||
+ | * Beslut med domens form --- Särskilt uppsatt | ||
+ | * Beslut i handläggningsprotokoll --- Ej särskilt uppsatt | ||
+ | * Beslut i mötesprotokoll --- Ej särskilt uppsatt | ||
+ | * Beslut i föreläggande/ | ||
+ | * Beslut stämplat/ | ||
+ | * Beslut skrivet i Händelser i Vera --- Ej särskilt uppsatt |