avsnitt_2
Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
avsnitt_2 [2020/05/22 10:55] – [2.5Domsrätt] LIMF ersätts av Nya LIMF veronika | — | ||
---|---|---|---|
Rad 1: | Rad 1: | ||
- | Interna länkar: | ||
- | * [[avsnitt_3|Avsnitt 3: Åtgärder då målet/ | ||
- | * [[avsnitt_4|Avsnitt 4: Målets/ | ||
- | * [[avsnitt_5|Avsnitt 5: Diverse frågor.]] | ||
- | * [[avsnitt_6|Avsnitt 6: IP-rätt tablå (arbete pågår!).]] | ||
- | |||
- | |||
- | ====== 2 Checklista (vid brister, se 3) ====== | ||
- | |||
- | ===== 2.1 Ansökningsavgift, | ||
- | |||
- | En förutsättning för att påbörja handläggningen av de allra flesta tvistemål och ärenden är att en **ansökningsavgift** har betalats. Avgiften är, fr.o.m. den 1 juli 2014, 900 kr för allmänna domstolsärenden, | ||
- | OBS att om käranden kan lida rättsförlust om talan avvisas (t.ex. vid preskriptions- eller klanderfrist) måste föreläggandet att betala avgiften delges! I övriga fall behövs inte delgivning. | ||
- | //Se RB 42:3–4, ÄL 9–10 §§, och förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna.// | ||
- | |||
- | När ett mål överlämnas till tingsrätt från **Kronofogdemyndigheten** utgår, fr.o.m. den 1 juli 2014, en **tilläggsavgift**, | ||
- | //Se 20 § 2 st och 61 a § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, | ||
- | |||
- | Om ett mål börjat handläggas enligt reglerna för FT-mål (RB 1:3 d) så tas ingen ny, ytterligare, | ||
- | //Se förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna, | ||
- | |||
- | Om käranden ansöker om **rättshjälp** i samband med ansökan ska rättshjälpsansökan först prövas, därom se rättshjälpslagen (1996:1619) och Domstolsverkets handbok om rättshjälp. Bifall till rättshjälp tecknas i regel i särskilt beslutsfält på ansökningshandlingen. Avslag på ansökan om rättshjälp sätts i regel upp i ett protokoll (beslut under rättegång i handläggningsprotokoll). | ||
- | Om käranden beviljas rättshjälp (eller om denne redan har beviljats rättshjälp av Rättshjälpsmyndigheten) befrias denne från kravet att betala ansökningsavgift. Om rättshjälp däremot inte beviljas ska käranden föreläggas att betala ansökningsavgiften (se nedan). | ||
- | //Se 19 § RhjL.// | ||
- | |||
- | Det händer att käranden **betalar ansökningsavgift __och__ ansöker om rättshjälp**, | ||
- | |||
- | (De aktbilagor som rör rättshjälp indexeras lämpligen längst ner till höger på åtgärdsbladet; | ||
- | |||
- | Vissa mål och ärendetyper är **befriade från skyldighet att betala ansökningsavgift**, | ||
- | //Se Domstolsverkets ärendehandbok// | ||
- | |||
- | När ett ärende **överlämnas till tingsrätt på grund av ett överklagande** utgår ingen avgift. Detta gäller t.ex. beslut av Lantmäteriet/ | ||
- | |||
- | Fråga kan uppkomma om ett mål rätteligen är **ett enda eller flera mål**, vid behov med beaktande av reglerna om kumulation i 14 kap. RB, om då ett eller flera mål ska registreras i domstolens system, och **hur många avgifter** som i så fall ska betalas. Målbegreppet i RB är inte helt tydligt, men utgångspunkten är att en (1) avgift ska betalas för ett (1) mål. Beträffande RB 14 kap. är min uppfattning att kumulation enligt reglerna i det kapitlet kommer i fråga först när det faktiskt finns flera mål att sedan handlägga gemensamt. ”Flera mål” betyder enligt min uppfattning i princip att //flera ansökningsavgifter// | ||
- | |||
- | ^ Exempel | ||
- | | A stämmer B ang. en fordran. | 1 | - | | ||
- | | A stämmer B ang. flera fordringar. | 1* | RB 14:1 kumulation ska ske, eftersom käromålen stöder sig på väsentligen samma grund. I strikt mening är detta egentligen två/flera mål, MEN här böjer jag mig för fast praxis att man kör det i ett målnummer med en avgift. -- *DOCK, om fordran 1 är ett skuldebrev och fordran 2 t.ex. ett skadestånd, | ||
- | | A har stämt B, varefter B ansöker om genstämning mot A. | 2_avgifter, 1 målnr* | ||
- | | A stämmer B och C ang. en fordran; B och C är solidariskt ansvariga direkt, pga. borgen el.dyl. | 1 | RB 14:2 kumulation ska ske, eftersom käromålen stöder sig på väsentligen samma grund. I strikt mening är detta egentligen två mål, MEN här böjer jag mig för fast praxis att man kör det i ett målnummer med en avgift. | | ||
- | | A och B stämmer C ang. en fordran enligt ett avtal där alla tre är parter. | 2 | RB 14:2 kumulation ska ske, om käromålen kan anses stödja sig på väsentligen samma grund. Om A:s och B:s anspråk har (väsentligen) samma grund eller inte måste bedömas från fall till fall. I strikt mening är detta alltid två mål (och fråga är endast om de ska kumuleras), och här är jag väldigt obenägen att hantera dem som ett enda mål med en enda avgift. | | ||
- | | A och B stämmer C ang. en fordran grundat i ett gemen-samt händelseförlopp. | 2 | RB 14:2 kumulation ska ske, om käromålen kan anses stödja sig på väsentligen samma grund. Min uppfattning är dock att det sällan kan anses vara ens väsentligen samma grund (A och B har helt enkelt olika anspråk, även om upprinnelsen är densamma), varför jag brukar kumulera med stöd av RB 14:6 i stället; men då är det alltså helt klart två mål, med två avgifter, som jag därefter kumulerar. | | ||
- | | A har stämt B, varefter C väcker en talan mot A och/eller B. | 2* | RB 14:4 kumulation ska ske, om C:s anspråk gäller samma sak som A:s och B:s tvist gäller, och om C vill att målen ska kumuleras. C:s anspråk läggs upp som ett nytt mål, varefter kumulation kan beslutas. -- *I linje med hanteringen av genkäromål (ovan) är det dock inte galet fel att låta C:s handlingar tas in i det första målet, men i formell mening är det två mål och C ska alltid betala avgift. | | ||
- | | A har stämt B, varefter B väcker talan mot C om regress, eller C vill väcka regresstalan mot A/B. | 2* | RB 14:5 kumulation ska ske, om anspråk i relation till C är ett återgångskrav el.dyl. Detta anspråk läggs upp som ett nytt mål, varefter kumulation kan beslutas. -- *I linje med hanteringen av genkäromål (ovan) är det dock inte galet fel att låta handlingar avseende denna regress tas in i det första målet, men i formell mening är det två mål och den som väcker det nya anspråket ska alltid betala avgift. | | ||
- | | A och B stämmer C och D ang. fel i fastighet. | 1 | Principerna om nödvändig processgemenskap gör att talan om t.ex. fel i fastighet alltid måste föras av samtliga delägare i fastigheten, | ||
- | | A (och ev. B, C…) stämmer X (och ev. Y, Z…) ang. klander av arvskifte. | 1 | Principerna om nödvändig processgemenskap (typ) gör att talan om t.ex. klander av arvskifte alltid måste föras så att samtliga dödsbodelägare blir parter i målet, som kärande eller som svarande. Det blir därför alltid ett enda mål, och reglerna om kumulation aktualiseras aldrig. | | ||
- | | A (och ev. B, C…) stämmer X (och ev. Y, Z…) ang. klander/ | ||
- | | A och B stämmer bolaget C, ang. klander av ett stämmobeslut. | 2…* | Klander av stämmobeslut är i sig alltid en fastställelsetalan. RB 14:2 kumulation ska ske, om käromålen kan anses stödja sig på väsentligen samma grund. Om A:s och B:s anspråk har (väsentligen) samma grund eller inte måste bedömas från fall till fall. -- *I strikt mening är detta alltid två mål (och fråga är endast om de ska kumuleras), men den omständigheten att det rör sig om en fastställelsetalan, | ||
- | | A (och ev. B, C…) stämmer X (och ev. Y, Z…) ang. något rörande juridiska personen Q, och ena sidan påstås enligt gällande rätt i detta läge tala/svara för Q. | 1 | I ytterst speciella fall, t.ex. under en juridisk persons bildande (ABL 2:25, se NJA 2009 s. 646), blir flera personer någon sorts ställföreträdare för ett rättssubjekt som ännu inte finns (men t.ex. är under bildande). Som jag uppfattat det blir denna eventuella mångfald av företrädare för subjektet under bildande en konsekvens av särskilda regler om // | ||
- | |||
- | |||
- | |||
- | ===== 2.2 Fullmakt/ | ||
- | |||
- | (Se även Partsställning nedan beträffande partsbehörighet och processbehörighet.) | ||
- | |||
- | Markera om det för en **fysisk person** som kärande finns angivet personnummer samt om det har givits in personbevis, | ||
- | Denna utredning visar att käranden är den han/hon påstår och kan behövas i familjemål för att klargöra om domstolen är rätt forum (mer om Forum nedan) och om käranden har den familjerättsliga anknytning till svaranden som krävs för att kunna föra aktuell talan (se även Partsställning nedan). Om parten är ett underårigt barn företräds denne i regel av en vårdnadshavare, | ||
- | //Se RB 11:4, 33:1 st 2 p 1 och 42:5.// | ||
- | |||
- | Markera om det för en **juridisk person** som kärande finns angivet organisationsnummer samt om det har givits in registreringsbevis/ | ||
- | //Se RB 11:4 och 33:1 st 2 p 1.// | ||
- | |||
- | En **utländsk juridisk persons existens och firmateckning** (samt även partsbehörighet och processbehörighet) torde bedömas enligt rätten i det land där associationen är registrerad, | ||
- | |||
- | Om en **utländsk juridisk persons svenska filial** är part räcker det i allmänhet med registreringsbevis/ | ||
- | //Se lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.// | ||
- | |||
- | I vissa fall är **verkställande direktör** (VD) behörig att teckna en juridisk persons firma i en rättegång, | ||
- | //Se RH 1995:87 (godtogs) jämförd med RH 2003:40 (godtogs ej).// | ||
- | |||
- | Om käranden företräds av ombud ska **fullmakt** i original ges in. Fullmakten ska vara undertecknad av parten själv eller en behörig ställföreträdare/ | ||
- | //Se RB 11 kap och 12: | ||
- | |||
- | Ombud behöver i regel inte förete **fullmakt vid ansökan till Kronofogdemyndigheten**, | ||
- | //Se 66 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning samt UB 2 kap 6 § 2 st.// | ||
- | |||
- | En **fullmakt gäller** i regel till dess att den återkallas, | ||
- | |||
- | För ombud för **staten, kommun och myndighet** gäller särskilda regler. I många fall kan en tjänstemans påstående att han har behörighet att företräda myndigheten godtas. | ||
- | //Se RB 12:11 och RH 1992: | ||
- | |||
- | Notera att i **ärenden** kan man underlåta att ta in ovan nämnda utredning. Skriftlig fullmakt måste företes endast om det behövs. | ||
- | //Se 9 § 3 meningen och 47 § ÄL.// | ||
- | |||
- | Om en ansökan görs av någon som inte är behörig att företräda parten så ska ansökan avvisas redan av den anledningen. Fitgers kommentar till RB 11:4 stadgar dock att ”den omständigheten att någon inte följer ett föreläggande att ge in en sådan bevisning som avses i paragrafen ger inte i sig grund för avvisning”. Detta kan dock enligt min mening inte tolkas på så sätt att domstolen är förhindrad att avvisa ansökan om den uppgivna ställföreträdaren/ | ||
- | |||
- | Vad som sagts ovan om **avvisning** torde gälla även avseende **utländska juridiska personer och associationer som inte är registrerade**, | ||
- | |||
- | När tingsrätten gör registersökning eller på elektronisk väg beställer registrerings- eller personbevis avseende en part bör resultatet **skrivas ut och aktbilageras**. Flera sidors utdrag samt för flera parter kan buntas ihop till en aktbilaga, kallad t.ex. ”Registerutdrag”. | ||
- | |||
- | (De aktbilagor som är fullmakter, registreringsbevis och dylikt indexeras lämpligen längst ner till höger på åtgärdsbladet; | ||
- | |||
- | |||
- | ===== 2.3 Fullmakt/ | ||
- | |||
- | (Se även Partsställning nedan beträffande partsbehörighet och processbehörighet.) | ||
- | |||
- | Som 2.2 men avseende svaranden. Det är dock än så länge upp till käranden att ge in utredning. | ||
- | //Se RB 33:1 st 3.// | ||
- | |||
- | Här kan nämnas att beträffande frågan om domstolens behörighet (främst domsrätt och/eller forum) är det i princip käranden som är skyldig att ge in relevant utredning. Beträffande svarandens firmateckningsrätt är det dock svaranden som är skyldig att ge in relevanta handlingar. Alltjämt gäller dock att domstolen kan kontrollera via Infotorg. | ||
- | |||
- | |||
- | ===== 2.4 Underskrift ===== | ||
- | |||
- | Stämningsansökan i tvistemål ska vara **egenhändigt undertecknad** av käranden eller dennes ombud. Motsvarande krav torde inte gälla för svaromål, och heller inte för inlagor i ärenden. | ||
- | //Se RB 42:2 st 3, och 4–9 §§ ÄL jämförda med den bestämmelsen.// | ||
- | |||
- | Om ett mål har **överlämnats från Kronofogdemyndigheten** ska de av sökanden/ | ||
- | //Se 60 och 61 b §§ lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.// | ||
- | |||
- | Inlagor per fax och e-post kan i regel godtas, om avsändarens identitet inte framstår som osäker. | ||
- | //Se RB 33:3 st 3 och 44 § st 3 ÄL.// | ||
- | |||
- | |||
- | ===== 2.5 Domsrätt ===== | ||
- | |||
- | Regler om svensk domstol över huvud taget är behörig är bl.a.: | ||
- | * tvist på privaträttens område med anknytning till EU (fordringar, | ||
- | * tvist på privaträttens område med anknytning till EES; // | ||
- | * tvist med anknytning till konkurs, främst återvinning i konkurs; //art 3.1 i rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden, | ||
- | |||
- | * äktenskapsskillnad* och föräldraansvar; | ||
- | * föräldraansvar; | ||
- | * ansökan om verkställighet enligt 21 kap föräldrabalken; | ||
- | * äktenskap*, | ||
- | * äktenskap* och förmyndarskap enligt nationell svensk IP-rätt; //lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL eller 1904 års lag)//, | ||
- | * underhåll, till make/maka, barn och andra pga. släktskap; // | ||
- | * makars och sambors förmögenhetsförhållanden; | ||
- | * faderskap; lagen // | ||
- | |||
- | Se avsnitt 3.2 beträffande vilka åtgärder tingsrätten vidtar vid problem med domsrätt. | ||
- | |||
- | *Se nedan för **lathund** avseende svensk domsrätt (eller inte) vid äktenskapsskillnad. | ||
- | |||
- | I familjemål och ärenden prövar domstolen **ex officio** om svensk domsrätt föreligger, | ||
- | //Se t.ex. Bryssel II art 17, RB 34 kap.// | ||
- | |||
- | Det kan dock i vissa fall vara lämpligt att – även om domsrätten är tveksam – först utfärda stämning, låta svaranden yttra sig över domsrättsfrågan och därefter ta ställning. Notera att frågan om domsrätt i vissa fall kan vara helt eller delvis **dispositiv**! | ||
- | //Se t.ex. Bryssel II art 12.3 och Bryssel I a art 25-26 (gamla 23–24).// | ||
- | |||
- | Om svaranden är en **försäkringstagare**, | ||
- | //Bryssel I a avsnitt 3-5 och art 26.// | ||
- | |||
- | I vissa fall ska en domsrättsregel även tillämpas som en forumregel; se avsnitt 2.6. | ||
- | |||
- | Lathund: **Domsrätt vid äktenskapsskillnad.** | ||
- | Inledningsvis ska påpekas att Bryssel II gäller som svensk författning med företräde framför andra svenska författningar; | ||
- | - Om makarna har hemvist i //och// är medborgare i samma eller olika nordiska länder tillämpas 7 § NÄF. (NÄF har f.ö. sedan 2001 samma lydelse som Bryssel II.) | ||
- | - Om NÄF inte gäller tillämpas Bryssel II art 3–7, även om makarna eller situationen till synes saknar anknytning till Sverige eller EU (//se NJA 2011 s 499//, som dock rörde föräldraansvar). | ||
- | - Om Bryssel II art 3–5 inte utpekar svensk domstol som behörig får 3 kap 2 § IÄL (främst 2 p) tillämpas, //om inte// Bryssel II art 6–7 förbjuder detta. I korthet får svensk domstol inte grunda sin behörighet på IÄL om en annan EU-stat är behörig enligt Bryssel II art 3–5 (art 7.1) eller om svaranden är medborgare i en annan EU-stat (art 6 b). Minns att Danmark inte räknas som EU-stat vid tillämpning av Bryssel II. | ||
- | |||
- | |||
- | ===== 2.6 Forum ===== | ||
- | |||
- | Regler om forum, dvs. vilket svensk domstol som är behörig, finns rörande bl.a. (*-märkta är exklusiva forumregler, | ||
- | * tvistemål i allmänhet; //RB 10 kap//, | ||
- | * talan mot fysisk person; //RB 10:1 st 1 och 2//; notera att ”den 1 november föregående år” räknas från delgivning av stämningen, | ||
- | * talan mot juridisk person; //RB 10:1 st 3 och beträffande forum i Stockholmsregionen SFS 2007:73// (se lathund nedan), | ||
- | * tvist om arv eller testamente*; | ||
- | * klander av arvskifte*; //ÄB 23:5 och ÄktB 17: | ||
- | * tvist om bodelning mellan makar eller sambor*; //RB 10:9 st 2//, | ||
- | * klander av bodelning*; //ÄktB 17: | ||
- | * exklusivt fastighetsforum* (torde omfatta även prisavdrag pga. fel i fastighet, se Fitger; med fastighet jämställs även bostadsrätt, | ||
- | * dispositivt fastighetsforum; | ||
- | * forum vid kumulation; //RB 10: | ||
- | * prorogationsavtal; | ||
- | * skiljeavtal; | ||
- | * skadeståndstalan mot staten ska i vissa fall prövas av hovrätt eller Högsta domstolen som första instans*; //3:10 skadeståndslagen samt RB 2:2 och 3:3, men se även NJA 2009 s. 873 och NJA 2010 s. 363 beträffande vissa särskilda situationer//, | ||
- | * kontrollavgift vid olovlig parkering (OBS: ska till avdelning 5!); //9 § 2 st lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering//, | ||
- | * klander av konkursförvaltarens slutredovisning*; | ||
- | * äktenskapsskillnad*; | ||
- | * vårdnad, boende och umgänge med barn; //FB 6:17// (OBS ej exklusiv regel, se RH 1999:6! utom då gemensam), | ||
- | * gemensam ansökan om vårdnad, boende eller umgänge med barn*; //FB 6:17// (exklusiv enligt RB 10:17 st 1 p 7), | ||
- | * underhåll till barn; //FB 7:12//, samt anmärkningen nedan att vissa domsrättsregler även gäller som forumregler, | ||
- | * fastställande av faderskap*; //FB 3:7// (exklusiv enligt Fitgers kommentar till RB 10:21, notera dock att st 1 endast är tillämplig om soc faktiskt för talan, se Zeteo-kommentaren till FB), | ||
- | * hävande av faderskap/ | ||
- | |||
- | **Vissa domsrättsregler ska även tillämpas som forumregler**, | ||
- | //Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna, | ||
- | |||
- | Bl.a. följande fall påminner om vanliga tvistemål men ska på grund av särskilda regler inte handläggas av tingsrätt: | ||
- | * mål som ska handläggas av mark- och miljödomstol*, | ||
- | * fråga som ska handläggas i hyres- eller arrendenämnd*; | ||
- | * arbetstvist ska i vissa fall till Arbetsdomstolen*, | ||
- | |||
- | Rätt domstol pga. adress söks fram via postnummer på [[http:// | ||
- | |||
- | Lathund: **Forum för juridiska personer med säte i Stockholms kommun.** | ||
- | //Se (den något svårlästa) lagen (2007:73) om tingsrätts behörighet i vissa fall.// | ||
- | - Om den juridiska personen har säte i Stockholms kommun och postadress (enligt DV:s sökfunktion) inom Stockholms tingsrätts domsaga = Stockholms tingsrätt är behörig tingsrätt (//RB 10:1 st 3 och lagen 1 § 1 st//) | ||
- | - Om den juridiska personen har säte i Stockholms kommun men postadress (enligt DV:s sökfunktion) inom Solna eller Södertörns tingsrätts domsagor = Solna respektive Södertörns tingsrätt är behörig tingsrätt (//RB 10:1 st 3 och lagen 1 § 1 st//) | ||
- | - Om den juridiska personen har säte i Stockholms kommun men postadress (enligt DV:s sökfunktion) inom annan domsaga än Stockholms/ | ||
- | - Om den juridiska personen har säte i annan kommun än Stockholms kommun = sök fram rätt tingsrätt med DV:s sökfunktion; | ||
- | |||
- | Se avsnitt 3.2 beträffande vilka åtgärder tingsrätten vidtar vid problem med forum. | ||
- | |||
- | Om en **exklusiv forumregel** (ovan markerade med *, samt ytterligare angivna i RB 10:17) är tillämplig ska målet, om käranden samtycker, överlämnas till behörig domstol (inte nödvändigtvis en tingsrätt! dock oklart om specialdomstolar omfattas). Samtycker inte käranden ska ansökan avvisas. Att forumregler i ärenden alltid är exklusiva följer av RB 10:17 st 1 p 7. | ||
- | //Se RB 10:17 och 10:20 a.// | ||
- | Bestämmelsen gäller endast när ansökan kommer in till tingsrätten, | ||
- | |||
- | Om en **dispositiv forumregel** gäller ska målet handläggas även om tingsrätten inte utpekas som behörig. Talan ska dock avvisas om svaranden i rätt tid (på dagen när!) gör en befogad foruminvändning. | ||
- | //Se RB 34:2-3.// | ||
- | |||
- | Tingsrätt som, med beaktande av de omständigheter käranden åberopat till stöd för tingsrättens behörighet, | ||
- | //Se RB 10: | ||
- | |||
- | Om målet har **överlämnats från KFM (pga bestridande eller återvinning)** och det inte framgår av handlingarna att tingsrätten är behörig ska målet överlämnas till en tingsrätt som kan vara behörig. OBS __att__ i dessa fall beaktas även forumregler som inte är exklusiva, att parternas inställning till överlämningen varken ska eller behöver inhämtas, samt att vi bara kan överlämna till annan tingsrätt (rimligen inkluderande särskilda domstolar vid tingsrätt såsom Mark- och miljödomstol eller Patent- och Marknadsdomstolen) eller Arbetsdomstolen (således inte till t.ex. hovrätt eller förvaltningsdomstol). | ||
- | //Se 61 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, | ||
- | Vid en ansökan kring ett årsskifte kan följande sägas. Följande händelser kan tänkas ske olika år: ansökan vid KFM, delgivning av betalningsföreläggandet med svaranden, målet inkom till tingsrätten (pga. bestridande eller återvinning), | ||
- | Bestämmelsen (61 §) är avsedd att tillämpas endast när tingsrätten mottar målet. Det torde dock vara möjligt att överlämna målet även senare, således om tingsrätten felaktigt har börjat handlägga målet i stället för att överlämna det (//se RH 1995:73 och RH 1997:94, särskilt hovrättspresidentens uttalande för egen del// | ||
- | |||
- | Min uppfattning är att **tingsrätten kan och bör själv inhämta uppgift om relevant adress/ | ||
- | |||
- | Personer med **skyddad personuppgift i folkbokföringen** (dvs. **sekretessmarkering** enligt OSL 22:1, även kallad **”spärrmarkering”**) kan vålla vissa problem då forum avgörs av dennes folkbokföring. I princip är det fortfarande personens folkbokföring som avgör rätt forum, trots att denna är hemlig. Stockholms tingsrätt är __inte__ automatiskt rätt forum endast pga. en hemlig adress. Stockholms tingsrätt är dock behörig domstol om barnet har skyddad personuppgift om en fråga uppkommer om vårdnad, boende om umgänge (//se FB 6:17 och NJA 2015 s 218// | ||
- | För att bedöma frågan i övriga fall har tingsrätten möjlighet att begära in uppgift även om en hemlig adress från Skatteverket, | ||
- | //Se Fitgers kommentar till bl.a. RB 42:2. På SKV:s hemsida om skyddad personuppgift m.m.// | ||
- | |||
- | Vid **utredningar i familjemål** (//FB 6:19 st 3//) **då den ena föräldern eller barnet har skyddad personuppgift i folkbokföringen** synes praxis vara att hela uppdraget bör ställas till soc i den ort där den andra föräldern, | ||
- | Snabbyttranden (FB 6:20 st 2) torde kunna avges ”anonymt” av den soc där den dolda föräldern faktiskt bor, om det skulle behövas. Annars är det vanligt att den ”öppna soc:en” hör samtliga inblandade, båda föräldrarna och barnet, oavsett var dessa bor. | ||
- | |||
- | **Snabbyttranden** (//FB 6:20 st 2//) torde kunna avges ”anonymt” av den soc där den dolda föräldern faktiskt bor, om det skulle behövas. Annars är det vanligt att den ”öppna soc:en” hör samtliga inblandade, båda föräldrarna och barnet, oavsett var dessa bor. | ||
- | |||
- | Observera att **handelsbolag (och kommanditbolag) inte har ett säte i forumreglernas mening**, eftersom de inte har en styrelse som har ett säte. HB/KB måste endast i handelsregistret ange det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets postadress, inget säte. I följd av detta är rätt forum enligt RB 10:1 st 3 alltid där förvaltningen föres, även om en postadress må leda någon annanstans. Att Bolagsverket i registret, vars uppgifter återges på bl.a. Infotorg, felaktigt anger att HB/KB har ”säte” (troligen i en önskan att ge samma information för alla associationsformer) gör inte saken bättre. I de flesta fall kan man dock utgå från att den registrerade adressen är var bolaget faktiskt för sin förvaltning, | ||
- | (Fenomenet ”styrelsens säte” ter sig f.ö. något ålderdomligt, | ||
- | //Se 1 kap 1 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag och 4 § handelsregisterlagen (1974:157), jfr med 3 kap 1 § ABL.// | ||
- | |||
- | Kort om **forum vid ansökan om erkännande eller verkställbarhet (exekvatur) enligt Bryssel II-förordningen m.m.** Reglerna är inte direkt lättillgängliga, | ||
- | * //2 § lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen//, | ||
- | * //4 § förordningen (2005:97) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen//, | ||
- | * Se i övrigt även //lagen (2014:912) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden//, | ||
- | * // | ||
- | * // | ||
- | |||
- | |||
- | I vissa fall ansöker förvaltningsmyndigheter, | ||
- | |||
- | Om en ansökan vid närmare granskning och eftertanke rör **något som över huvud taget inte kan handläggas vid tingsrätt**, | ||
- | //Se RB 10:17 st 1 p 1 och FL 4 § 3 st. Notera dock Fitgers kommentar till RB 10:20 a, vars uttalande att överlämning inte kan ske till en förvaltningsmyndighet enligt min mening inte bör hindra att FL:s regel om översändande av handlingar tillämpas.// | ||
- | |||
- | |||
- | ===== 2.7 Adressuppgifter ===== | ||
- | |||
- | Käranden är skyldig att ange adress och andra kontaktuppgifter till parterna. Det kan eventuellt bli aktuellt att avvisa en ansökan om komplettering trots föreläggande inte inkommer. | ||
- | //Se RB 33 kap.// | ||
- | |||
- | Om det i handlingarna framkommer flera adresser till en part får domstolen bedöma vilken adress som kan vara lämplig att använda för delgivning, eller om alla ska användas. Kontakt med käranden kan tas för att klargöra tveksamheter. | ||
- | |||
- | I familjemål finns möjlighet att, i målet, förordna en god man att tillvarata en bortavarande svarandes rätt i målet. (Motsvarande brist leder i övriga mål/ | ||
- | //Se ÄktB 18:1 och FB 20:2// | ||
- | |||
- | |||
- | ===== 2.8 Klanderfrist ===== | ||
- | |||
- | I vissa fall är kärandens möjlighet till framgång beroende av att talan väcks i rätt tid. Tingsrätten ska **ex officio** beakta att talan väcks i rätt tid bl.a. i följande fall: | ||
- | * klander av arvskifte; //ÄB 23:5 (se NJA 1978 s 132, 1980 s 320 och 1982 s. 124)//, | ||
- | * klander av bodelning; //ÄktB 17:8 st 2 (samma som klander av arvskifte)//, | ||
- | * talan om återgång av otillåtet förfogande av make/sambo (tvetydig, se nedan), | ||
- | * återvinning i konkurs; //KonkL 4:20// (se kommentaren), | ||
- | * klander av skiljedom i inlösentvist; | ||
- | * klander av konkursförvaltares slutredovisning; | ||
- | Om ansökan om stämning i dessa fall inkommit för sent ska ansökan **avvisas**. Om det inte är uppenbart att talan väckts i rätt tid eller för sent kan man antingen förelägga käranden att inkomma med utredning eller utreda på egen hand t.ex. genom att begära in delgivningsbevis från bodelningsförrättaren/ | ||
- | Det är möjligt att avvisa talan även sedan stämning utfärdats och svaromål inkommit; det kan förekomma att frågan klarnar först när svaranden uttryckligen yrkat avvisning. | ||
- | |||
- | I andra fall gäller förvisso liknande tidsfrister, | ||
- | * klander av föreningsstämmobeslut; | ||
- | * klander av bolagsstämmobeslut; | ||
- | * talan om återgång av otillåtet förfogande av make/sambo; //ÄktB 7:9 och 25 § SamboL// torde kräva invändning och isf leda till ogillande (eller???), men om lagfart eller inskrivning har beviljats (se andra meningen) torde detta enligt Totties kommentar leda till avvisning (torde då även beaktas ex officio), | ||
- | * tvist om försäkringsersättning; | ||
- | * kontrollavgift vid olovlig parkering; se //9 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering// (torde vara så i analogi med ovanstående), | ||
- | * preskription av fordran; // | ||
- | * för sen reklamation; | ||
- | * talan mot sysslomans förvaltning; | ||
- | Dessa fall behöver alltså ingen särskild åtgärd av domstolen då ansökan kommer in utan frågan prövas materiellt som en del av saken. Detta till trots lyder lagtexten dessvärre ofta att ”rätten att väcka talan går förlorad” el.dyl. | ||
- | |||
- | Det finns dock situationer då tingsrätten först på invändning av svaranden ska avvisa en talan. | ||
- | * klander av testamente; //ÄB 14:5 (se RH 2004:25; Göta hovrätts beslut 2002‑02‑21 i ärende Ö 1454‑01, som tidigare var sökbart via Infotorg Juridik, hävdar dock att det ska prövas som en del av saken, dvs. i så fall ogillas)//, | ||
- | |||
- | (Att tingsrätten ex officio kan ogilla en talan följer av RB 42: | ||
- | |||
- | Frågan om när en frist börjar löpa får ibland avgöras genom en prövning av bevis, och i princip gäller vanlig **fri bevisprövning**. I vissa fall måste dock av rättssäkerhetsskäl regler om rättsmedelsfrister tillämpas **formellt**, | ||
- | //Se NJA 1979 s 481, NJA 1981 s 988 och NJA 1982 s. 188 (formell tillämpning vid delgivning av TR, vilket möjligen bör tillämpas analogt beträffande mottagande av bodelning och arvskifte), samt RH 1999:99 (fri bevisprövning vid delgivning av testamente).// | ||
- | |||
- | En **klanderfrist gäller i regel även svaranden/ | ||
- | |||
- | När tingsrätten är överprövande (eller prövande) instans av annan myndighets beslut (se exempel vid 2.1) ska den myndigheten avgöra om ett överklagande (eller begäran om prövning) inkommit i rätt tid. Tingsrätten torde vara bunden av myndighetens beslut i den frågan. | ||
- | |||
- | |||
- | ===== 2.9 Klar partsställning ===== | ||
- | |||
- | Huvudregeln är att ett tvistemål har en kärande som ansöker om stämning mot en svarande, medan ett ärende har en sökande som ansöker om något mot en motpart. **Partsställningen fixeras i princip när stämning utfärdas och torde därefter inte kunna ändras.** Möjligen kan man vara mer flexibel i ett ärende. Se även möjligheten till partsbyte i RB 13:7. Om det i ett inledande skede framgår att partsställningen är felaktig bör tingsrätten se till att den korrigeras. Om käranden vidhåller en talan som, enligt tingsrättens uppfattning, | ||
- | |||
- | Då ett mål **överlämnats till tingsrätten från KFM torde partsställningen därigenom redan vara fixerad**. Eventuella problem torde alltså inte kunna lösas formlöst utan talan får avvisas eller ogillas om käranden inte återkallar. Se dock möjligheten till partsbyte i RB 13:7. | ||
- | |||
- | Om svaranden har ansökt om **återvinning** av ett utslag eller en tredskodom ska parts-ställningen inte ändras; käranden är fortfarande kärande, svaranden är fortfarande svarande, även om svaranden just nu kan uppfattas som sökande. (Om svaranden/ | ||
- | //Om återvinning, | ||
- | |||
- | En part som saknar **partsbehörighet** kan inte uppträda som part i rättegång. En ansökan från eller mot en sådan part ska avvisas, om det inte går att ”lysa igenom” och t.ex. anse att en talan mot ett enkelt bolag rätteligen avser bolagsmännen om dessa är kända. | ||
- | En part som i och för sig har partsbehörighet men saknar **processbehörighet** kan vålla särskilda problem (t.ex. en juridisk person som helt saknar ställföreträdare och ännu inte har tvångslikviderats). Om bristen inte går att avhjälpa kan en sådan brist medföra att ansökan ska avvisas, men om delgivning kan ske på annat sätt än med en fysisk person torde detta inte vara något problem. | ||
- | //Se t.ex. Ekelöf Rättegång II men framför allt Fitger om RB 11:2.// | ||
- | |||
- | En **utländsk juridisk persons existens, partsbehörighet och processbehörighet** (samt även firmateckning) torde bedömas enligt rätten i det land där associationen är registrerad, | ||
- | |||
- | Om en talan avser flera kärande och/eller flera svarande kan målet i formell mening vara flera mål som formlöst har **kumulerats** med stöd av RB 14 kap. Se även övriga bestämmelser om kumulation. | ||
- | //Se RB 14 kap.// | ||
- | |||
- | Se även avsnitt 2.1 för en diskussion om när ett mål ska vara flera mål eller vice versa, med eller utan kumulation, och när därför en eller flera ansökningsavgifter ska betalas. | ||
- | |||
- | Om det på någon sida föreligger **nödvändig processgemenskap** kan det vara lämpligt att fästa kärandens (eller möjligen svarandens) uppmärksamhet vid detta. Det synes inte finnas något generellt svar på om en eventuell brist i detta avseende ska leda till avvisning eller en ogillande dom. | ||
- | //Se Fitger RB 14:8 med vidare hänvisningar.// | ||
- | |||
- | Särskilda regler finns om **partssuccession**. | ||
- | //Se RB 13: | ||
- | |||
- | Om en part **avlider** bör dennes dödsbo få möjlighet att inträda i processen. Om den avlidne var svarande torde RB 13:7 st 3 möjliggöra för käranden att tvinga in dödsboet i rättegången. Om den svarande avled innan talan väcktes bör dödsboet alltid vara rätt ansvarssubjekt; | ||
- | //Se Fitgers kommentar till RB 13:7, och beträffande ställföreträdare för dödsbo, ÄB särskilt 18:1 a.// | ||
- | Här avses alltså personens dödsbo till skillnad från dödsboets delägare. Se dock nedan beträffande avliden person och klander av t.ex. bodelning! | ||
- | |||
- | Beträffande en **part i konkurs** gäller följande. Parten i konkurs är i processuellt hänseende ett separat subjekt skilt från partens konkursbo. Parten i konkurs företräder i princip fortfarande sig själv (även om denne, om det är en fysisk person, inte förfogar över annan egendom än sitt benificium). Partens tillgångar står i och med konkursen under förvaltning av en konkursförvaltare som företräder konkursboet. | ||
- | Om en ansökan rör en kärande eller svarande i konkurs måste klargöras om det är //parten i konkurs// eller // | ||
- | //Se lagkommentaren till 3:9 KonkL och NJA 2011 s. 306.// | ||
- | |||
- | Om en **part försätts i konkurs** under målets handläggning ska konkursförvaltaren underrättas. I många fall saknas det anledning för käranden att driva en process mot en svarande som försatts i konkurs. | ||
- | //Se 3:9 KonkL.// | ||
- | |||
- | Om **konkursen för en juridisk person som är part avslutas utan överskott** och den juridiska personen därigenom **upplösts** så kan den i regel inte längre vara part i rättegång. Talan ska då i regel avvisas. | ||
- | //Se NJA 1999 s 237.// | ||
- | |||
- | Vid talan om **återvinning i konkurs** är i regel konkursboet, | ||
- | //Se 4:19 KonkL.// | ||
- | |||
- | Beträffande **familjemål** gäller följande. | ||
- | * Mål om äktenskapsskillnad är alltid en tvist mellan makarna. | ||
- | * Mål om föräldraansvar (vårdnad, boende och umgänge med barn) är en tvist mellan föräldrarna eller, i sällsynta fall, förälder/ | ||
- | * En gemensam ansökan om äktenskapsskillnad/ | ||
- | * Ärenden om kvarsittanderätt eller dylika yrkanden som kan handläggas i ett mål om äktenskapsskillnad eller föräldraansvar (//se t.ex. ÄktB 14:5, FB 6:17 och 7:12//) har samma partsställning som målet. | ||
- | * Underhållsbidrag till make är en tvist mellan makarna/ | ||
- | * Underhållsbidrag till barn som handläggs i ett mål om äktenskapsskillnad eller föräldraansvar har samma partsställning som det målet. | ||
- | * Om talan om underhållsbidrag till barn förs separat är det rätteligen barnet som är part i förhållande till den underhållsbidragsskyldige föräldern. Den andra föräldern uppträder som ställföreträdare för barnet. | ||
- | * Mål om fastställande eller hävande av faderskap är en tvist mellan barnet och den eventuella fadern. Ett underårigt barn företräds av dess vårdnadshavare (//FB 3:5//). Avliden företräds av dess arvingar. Om en svarande man i ett mål om fastställande av faderskap yrkar att en annan man ska stämmas in i målet såsom eventuell fader (//se FB 3:6 st 3//) blir den andra mannen ytterligare en svarande i målet och barnet är kärande även i förhållande till den svaranden. | ||
- | |||
- | Beträffande **klander av bodelning** väcker den missnöjda maken/ | ||
- | |||
- | Beträffande **klander av arvskifte** väcker den missnöjda dödsbodelägaren/ | ||
- | Observera att det kan hända att en eller flera av svarandena instämmer i kärandens talan och att tvisten i det fallet i praktiken är mellan å ena sidan käranden och dennes sympatiserande svarande och å andra sidan svaranden som faktiskt bestrider. | ||
- | |||
- | Vid klander av bodelning, och troligen arvskifte, **då den ena maken/ | ||
- | //ÄktB 17:8 och 9:5 samt RH 1996:131.// | ||
- | |||
- | Beträffande **ogiltighet av testamente** så väcker den missnöjda dödsbodelägaren/ | ||
- | De ogiltighetsgrunder som anges i 13 kap ÄB måste göras gällande genom **klander av testamente**. En sådan talan måste väckas inom viss tid (se 2.8 ovan), men gäller endast då arvinge gör gällande sådan ogiltighet. | ||
- | //ÄB 13 kap och 14:5 samt Walins kommentar (Norstedts/ | ||
- | |||
- | Talan om **förklaring att överlåtelse av viss egendom utan den andra makens/ | ||
- | //Se kommentaren till ÄktB 7:9 och 25 § SamboL.// | ||
- | |||
- | Beträffande vissa **associationsrättsliga mål** gäller följande: | ||
- | * **Klander av stämmobeslut** (inklusive då beslutet påstås vara en nullitet eller inte ens ett stämmobeslut, | ||
- | * Jfr även talan om **ägande/ | ||
- | * Parterna ska kallas kärande och svarande, således inte klagande och motpart eller något annat. | ||
- | * Talan om **skadestånd** mot en styrelseledamot, | ||
- | |||
- | En **skadeståndstalan mot staten** ska i vissa fall riktas mot staten genom Justitiekanslern, | ||
- | //Se förordning (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten.// | ||
- | |||
- | **Brister i partsställningen** kan vara antingen ett rättegångshinder eller en fråga som ska prövas i sak. | ||
- | Om käranden väckt talan mot fel ansvarssubjekt eller om käranden inte äger den fordran som talan rör (”saklegitimation” eller ”talerätt” i en mening; jfr nedan), så är detta något som ska **prövas i sak** (//NJA 2010 s. 643 och NJA 2011 s. 306//). Ett eventuellt yrkande om avvisning från svaranden på sådan grund ska avslås. | ||
- | I andra fall är frågan ett **rättegångshinder**, | ||
- | |||
- | |||
- | ===== 2.10 Yrkande ===== | ||
- | |||
- | En stämningsansökan måste innehålla ett preciserat yrkande om fastställelse eller fullgörelse. | ||
- | //Se RB 13 och 42 kap, Fitgers kommentar samt tillämplig praxis och doktrin.// | ||
- | |||
- | Några vanliga frågor: | ||
- | |||
- | Yrkat belopp ska preciseras i **svenska kronor eller Euro** (eller???). Vid krav i andra valutor bör anges i domslutet att betalning kan erläggas även i svenska kronor enligt den för betalningsdagen gällande växelkursen (//se t.ex. NJA 1986 s 712// | ||
- | |||
- | **Ränta** kan vara avtalad. Borgenären har dock alltid rätt till ränta enligt räntelagen. Var noggrann vid kontroll särskilt av datum för ränta. I juridisk mening kan det vara en skillnad mellan ”fr.o.m.” och ”från”. (Vid ”fr.o.m.” och ”t.o.m.” ska även det angivna datumet räknas med, medan vid ”från” och ”till” ska beräkning börja först dagen efter respektive sluta dagen före.) | ||
- | //Se räntelagen (1975: | ||
- | |||
- | **Upplupen ränta** – per dagen för ansökan eller någon annan senare tidpunkt – måste anges av sökanden vid ansökan till KFM, //se 3 § förordning (1991:1339) om betalningsföreläggande och handräckning// | ||
- | |||
- | Om det påstås att **fordran inte är förfallen till betalning** gäller i korthet följande. Om käranden själv anför att fordran ännu inte är förfallen till betalning måste tingsrätten pröva om talan ska tillåtas enligt RB 13:1, annars ska talan avvisas. Om käranden menar att fordran är förfallen men svaranden bestrider det ska frågan dock prövas som en del av saken; om tingsrätten slutligen finner att fordran inte är förfallen till betalning ska käromålet därför ogillas, eventuellt med skrivningen att ”käromålet för närvarande inte kan bifallas”. | ||
- | //Se RB 13:1 och Fitgers kommentar.// | ||
- | |||
- | Ett **fastställelseyrkande** måste avse ett tillräckligt preciserat // | ||
- | Ett exempel på ett tillåtet fastställelseyrkande i en tvist om försäkringsersättning ser ut som följer: | ||
- | ”Anna Andersson yrkar att tingsrätten fastställer att Folksam är skyldigt att utge trafikförsäkringsersättning till henne för den personskada, | ||
- | Av yrkandet framgår således: | ||
- | * // | ||
- | * att det avser // | ||
- | * att det avser // | ||
- | * //vilka skador/ | ||
- | * //att// (i vart fall) //frågan om samband mellan olyckan och besvären ska prövas// (vilka frågor som i ett försäkringsmål ska prövas genom fastställelsetemat är ofta ett otyg; se särskild lathund för försäkrings- och skadeståndsmål), | ||
- | * //vilken olycka// tvisten rör. | ||
- | Ett yrkande som i och för sig är tillåtet kan dock vara olämpligt av t.ex. processekonomiska skäl. Ett otillåtet fastställelseyrkande ska avvisas. Man bör undvika att utfärda stämning på ett otillåtet eller olämpligt fastställelseyrkande. | ||
- | //Se Fitger RB 13:2 m.m.// | ||
- | |||
- | EJ KLAR: Förbudstalan vid vite kan vålla särskilda problem. | ||
- | //Se Fitgers kommentar till RB 13:1 eller 13:2? Se även Ekelöf.// | ||
- | |||
- | Om **förbudstalan och annan fullgörelsetalan vid vite**, särskilt om tillåtlighet och att vite inte ens behöver yrkas. Se t.ex. //Fitgers kommentar till RB 13 kap//, avsnittet ”De olika kategorierna av talan” i inledningen med vidare hänvisning till //NJA 1981 s. 1129//, och //Westberg, Domstols officialprövning, | ||
- | |||
- | Vid yrkanden om **mellandom** eller **fråga till Högsta domstolen (”hissen”)** är temat/ | ||
- | //Se RB 17:5 och 56:13–15, Fitger m.m.// | ||
- | |||
- | Om käranden har särskild förmånsrätt i viss egendom kan denne – i samma mål jämte yrkandet att svaranden ska förpliktas att betala fordran eller i ett separat mål – yrka att **betalning ska utgå ur den egendomen**. Detta har främst exekutionsrättslig betydelse och påverkar i normalfallet inte tingsrättens handläggning. Om fordran är grundad ska ett yrkande om betalningsförpliktelse bifallas, och om kärandens säkerhet är grundad ska även ett yrkande om att betalning ska utgå ur säkerheten bifallas. Om yrkandet att ersättning ska utgå ur viss egendom framställs mot annan än gäldenären, | ||
- | //Se 4 kap 27 § utsökningsbalken och även 2 § 2 st lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.// | ||
- | |||
- | I vissa fall kan en talan föras av en kärandepart i eget namn men för någon annans räkning, t.ex. en talan av en aktieägare att en styrelseledamot ska utge skadestånd till aktiebolaget (se om Partställningen, | ||
- | |||
- | **Rättegångskostnader** ersätts enligt RB 18 kap, särskilt 18:8 (allmänt) eller 18:8 a (FT‑mål); | ||
- | Observera att ersättning i FT-mål inte kan utgå för ”allmänt handläggningsarbete” såsom upprättande av inlagor, utan endast för angivna rättsliga rådgivning (18:8 a 2 st 1 p) och då målet inleddes vid KFM och sedan avgörs vid tingsrätt genom tredskodom (7 st). Se hänvisningar till omfattande praxis via lagen.nu och Zeteo-kommentaren till RB. | ||
- | //Se RB 18 kap och 48 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, | ||
- | |||
- | Ersättning för **inkassokostnad** (180 kr), **påminnelseavgift** (60 kr), upprättande av **amorteringsplan** (170 kr) och **förseningsersättning mellan näringsidkare/ | ||
- | |||
- | //**Äldre rätt:** Ersättning för inkassokostnad (160 kr), påminnelseavgift (50 kr) och upprättande av amorteringsplan (160 kr) är inte rättegångskostnader utan regleras i lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader, | ||
- | |||
- | **Familjemål och ärenden** kan ha särskilda regler för **rättegångskostnader**. | ||
- | //Se t.ex. 32 § ÄL, FB 3:11, 6:22, 7:19 och 21:13, även RB 18: | ||
- | |||
- | **Uppräkning** sker enligt lag av vissa periodiskt utbetalade belopp, t.ex. underhållsbidrag (enligt //lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag// | ||
- | |||
- | Vid **särskilda yrkanden** måste kontrolleras om dessa kan handläggas i målet eller om det ska handläggas som ett särskilt mål eller ärende (detta gäller särskilt i mål med familjerättslig anknytning). Se nedan avsnitt 2.13 om Måltyp. | ||
- | // | ||
- | |||
- | Se även Kvittning och avräkning (5.5). | ||
- | |||
- | Regler om **ändring av talan**, dvs. när och om ett nytt yrkande får framställas eller ett befintligt yrkande får justeras, finns i //RB 13: | ||
- | I direktstämda mål finns goda möjligheter för käranden att framställa nya yrkanden som stöder sig på samma eller väsentligen samma grund som det ursprungliga yrkandet. I mål som överlämnats från KFM på grund av att svaranden där bestritt kravet gäller detsamma. I mål som överlämnats sedan utslag meddelats och svaranden ansökt om återvinning är regeln den motsatta, med hänsyn till principen om reformatio in pejus. Detsamma gäller vid återvinning av en tredskodom. Käranden kan i dessa fall inte framställa ytterligare yrkanden i målet, och eftersom grunden redan är föremål för en rättegång torde det pga. litispendens eller rättskraft föreligga hinder att väcka en ny talan avseende yrkandena. | ||
- | //Se NJA 1991 s 453, NJA 1989 s 47 och NJA 1982 s 95.// | ||
- | |||
- | |||
- | |||
- | ===== 2.11 Grund/ | ||
- | |||
- | En stämningsansökan måste innehålla en klar redogörelse för de omständigheter som käranden grundar sitt krav på. | ||
- | //Se RB 13 och 42 kap, Fitgers kommentar samt tillämplig praxis och doktrin.// | ||
- | |||
- | Kort teoretisk redogörelse för grunden: | ||
- | |||
- | Kärandens ansökan om stämning ska – förutom bl.a. ett bestämt yrkande – innehålla en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet (//RB 42:2//). Grunden för talan är således de rättsligt relevanta faktiska omständigheter som är av omedelbar betydelse för utgången i målet (**konkreta rättsfakta**). | ||
- | |||
- | Svaranden ska i sitt svaromål – förutom bl.a. en inställning i sak – ange grunden för sitt bestridande med yttrande rörande de omständigheter som käranden grundar sin talan på, samt ange de omständigheter som svaranden vill anföra (//RB 42:7//). Svaranden ska således ange om de konkreta rättsfakta och bevisfakta (se nedan) som käranden åberopar bestrids eller vitsordas. Om svaranden åberopar andra konkreta rättsfakta och bevisfakta ska de anges. | ||
- | |||
- | Även omständigheter som inte är av omedelbar betydelse för utgången kan föras in i målet av parterna (**bevisfakta**, | ||
- | |||
- | Under den fortsatta förberedelsen ska parterna var för sig ange de ytterligare omständigheter som de vill anföra samt yttra sig över (dvs. i vart fall ange om omständigheten bestrids eller vitsordas) vad motparten anfört (//RB 42: | ||
- | |||
- | Domstolen kan i ett dispositivt tvistemål grunda sitt avgörande endast på de konkreta rättsfakta en part åberopat (//RB 17:3//). Bevisfakta måste inte åberopas men de måste föras in i målet av en part (//RB 17:2//). De rättsregler (**abstrakta rättsfakta**, | ||
- | |||
- | Omständigheter (konkreta rättsfakta eller bevisfakta) som åberopas sent i processen kan i vissa fall prekluderas och kommer då inte att beaktas (//se t.ex. RB 42:15 a och 43: | ||
- | |||
- | |||
- | Några vanliga frågor: | ||
- | |||
- | ??? | ||
- | |||
- | |||
- | ===== 2.12 Bevis ===== | ||
- | |||
- | En stämningsansökan //ska// innehålla uppgift om de bevis som åberopas, och dessa handlingar //bör// även bifogas. I praktiken medges dock käranden, formlöst, nästan alltid anstånd med att ange bevisuppgift. Det är dock lämpligt att käranden ger in relevanta handlingar så att processen förs framåt, vilket kan påpekas. | ||
- | //RB 42 kap.// | ||
- | |||
- | Se även avsnitt 4.7 om bevis och bevisuppgifter. | ||
- | ===== 2.13 Måltyp ===== | ||
- | |||
- | Kontrollera om det är **ett mål eller ett ärende**. De allra flesta tvister är mål vilka avgöras genom dom. I tveksamma fall kan detta framgå av att en lagbestämmelse hänvisar till tvisten som en ”talan” eller att rätten ska ”förklara” eller ”förplikta” något. Ärenden avgörs genom slutligt beslut (som inte har någon rättskraft, | ||
- | //Se t.ex. angående vårdnad, FB 6:8 a (mål) jämförd med 6:9 (ärende), samt frågor rörande sambors bostad, 22 och 31 §§ SamboL (kvarsittanderätt i mål om övertagande av bostad) jämförd med 28 § SamboL (ärende om kvarsittanderätt då bostaden är samboegendom).// | ||
- | |||
- | Det finns även något som kallas **rättegångsbalksärenden**, | ||
- | //Se 3 § förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol; efter RB 6 kap.// | ||
- | |||
- | Ett **mål** kan vara antingen **dispositivt eller indispositivt**. Den avgörande skillnaden är att parterna är fria att träffa förlikning i saken i ett dispositivt mål men inte i ett indispositivt mål. Mål om familjerättsligt underhållsbidrag är dock dispositiva mål, men om sådana yrkanden handläggs i ett indispositivt mål så behandlas målet i dess helhet som ett indispositivt mål så länge det finns delar av målet som är indispositiva. | ||
- | |||
- | **Vissa yrkanden kan tas upp i ett familjemål**, | ||
- | Se t.ex.: | ||
- | * I ett **äktenskapsmål** (//ÄktB 14:5//): underhållsbidrag (till make; även till barn enligt //FB 7:12//), vårdnad om barn (se även FB 6:17 st 1 p 2), barns boende (//se även FB 6:17 st 1 p 2//), umgänge med barn (//se även FB 6:17 st 1 p 2//), kvarsittanderätt, | ||
- | * I ett **mål om vårdnad och boende** (//FB 6:17 st 4 och 7:12//): underhållsbidrag till barn. (OBS att detsamma torde gälla även mål om enbart umgänge.) | ||
- | * I ett **mål om fastställande av faderskap** (//FB 7:12//): underhållsbidrag till barn. | ||
- | * I praktiken kan **nya eller justerade yrkanden** om vårdnad, boende och umgänge alltid framställas i ett mål om föräldraansvar. Det saknar avgörande betydelse att ett mål t.ex. från början handlade om enbart boende men det senare har övergått till att enbart eller i huvudsak handla om vårdnad eller umgänge. | ||
- | * Käranden torde i ett mål om föräldraansvar, | ||
- | * **Svaranden** torde i ett mål om föräldraansvar kunna framställa **egna yrkanden**, utan ansökan om genstämning. //Se t.ex. RH 2004:69 och NJA 2008 s 304.// | ||
- | Ett yrkande som faller utanför ovan angivna måste i princip handläggas i ett nytt mål, antagligen genom ny ansökan om stämning. Förutsättningar för kumulation eller i vart fall samordning av målen kan dock finnas. | ||
- | |||
- | Notera särskilt följande yrkanden vilka **inte kan handläggas i ett familjemål** utan måste handläggas i annan ordning, vanligen i ett separat ärende: | ||
- | * Tillstånd till åtgärd utan makes/ | ||
- | * Särskild förvaltning av egendom; //ÄktB 9: | ||
- | * Byte/ | ||
- | * Ansökan om ersättningsgaranti eller utbetalning av ersättningsgaranti till bodelningsförrättare, | ||
- | * Byte/ | ||
- | * Edgång att bouppteckning är riktig (handläggs som ett mål); //ÄktB 17:5 st 2//. | ||
- | |||
- | **Olika frågor enligt olika regler** som alla handläggs som domstolsärenden måste i princip **handläggas i separata ärenden** (med en ansökningsavgift per ärende). Det är dock i många fall lämpligt att handläggningen av sådana ärenden samordnas, men det måste noteras att regler om forum och domförhet inte alltid överensstämmer. Det finns vidare inget hinder mot att en sökande t.ex. ansöker om verkställbarhetsförklaring (exekvatur) av ett utländskt familje-rättsligt avgörande vid samma tidpunkt som en ansökan om verkställighet görs. Verkställigheten är beroende av att det utländska avgörandet först förklaras verkställbart, | ||
- | |||
- | Se även avsnitt 2.1 för en diskussion om när ett mål ska vara flera mål eller vice versa, med eller utan kumulation, och när därför en eller flera ansökningsavgifter ska betalas. | ||
- | |||
- | Ett dispositivt tvistemål ska handläggas som ett **förenklat tvistemål (FT-mål)** då värdet inte överstiger ett halvt prisbasbelopp beräknat på visst sätt. | ||
- | Notera bl.a. att ett kvittningsyrkande (och givetvis även en genstämning) ska beaktas då värdet beräknas. Det kan i många fall vara svårt att bedöma om ett anfört motkrav på t.ex. prisavdrag är ett ”äkta kvittningsyrkande” (vars värde ska beaktas) eller endast en avräkning som en del av ett bestridande av yrkat belopp (som inte ska beaktas). Jag har som tumregel att om motkravet egentligen bara är ett bestridande av de delbelopp eller omständigheter som käranden anfört, eller om huvudfordran i sig inte är vad som diskuteras utan endast de omständigheter som svaranden åberopar (t.ex. fel i vara), så är det inte fråga om ett sådant kvittningsyrkande vars värde bör påverka om målet är ett FT-mål. | ||
- | Tingsrättens beslut om ett mål ska vara ett T‑mål eller ett FT‑mål kan få överklagas särskilt. | ||
- | //Se RB 1:3 d och 49:4. Yrkande om handräckning rörande tillträde till bostad utesluter inte att målet ska vara ett FT-mål, se tingsrättens mål FT 10357-08 och FT 15895-09, Svea hovrätts beslut i Ö 6747-08 och Ö 10324-09.// | ||
- | |||
- | Jfr även Forum (2.6), Partsställning (2.9) och Yrkande (2.10), ovan. | ||
- | |||
- | |||
- | ===== 2.14 Avdelning ===== | ||
- | |||
- | Se tingsrättens arbetsordning (på intranätet – Ledning – Arbetsordning). Läs den noga i vart fall en gång. | ||
- | |||
- | Om ett mål ska omfördelas till en annan avdelning sker detta genom samråd mellan chefsrådmän eller (enligt överenskommelse mellan chefsrådmännen i september 2009) beredningsjurister. | ||
- | |||
- | |||
- | ===== 2.15 Övrigt ===== | ||
- | |||
- | Vissa rättegångshinder ska i och för sig beaktas ex officio av domstolen, men aktualiseras i regel först när en part påtalar dess existens, främst res judicata och lis pendens. | ||
- | //Se RB 13:6, 17:11 samt 34 kap i allmänhet.// | ||
- | |||
- | ===== 2.16 Underrätta myndighet ===== | ||
- | |||
- | Vissa typer av tvister medför en skyldighet för domstolen att vid något tillfälle underrätta en annan myndighet om att tvisten pågår, att ett beslut fattats, el.dyl. Här följer några sådana situationer (delvis hämtade från DV:s Expedieringshandbok): | ||
- | |||
- | * Väcks talan om **bättre rätt till fast egendom** eller tomträtt, **hävning eller återgång av förvärv av fast egendom** eller tomträtt, eller upplåtelse av tomträtt sänds anmälan därom genast till inskrivningsmyndigheten (19 kap 29 § 3 st. JB). När dom eller beslut meddelas i angivna mål, samt i mål som angår inskrivning i fastighetsregistrets inskrivningsdel sänds anmälan genast efter det avgörandet vunnit laga kraft till inskrivningsmyndigheten. | ||
- | * Om talan enligt 7 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551) om att **upphäva eller ändra ett sådant bolagsstämmobeslut** som ska anmälas för registrering väcks vid allmän domstol, skall domstolen underrätta Bolagsverket, | ||
- | * Lämnar rätten tillstånd enligt 20 kap. 28 § eller 35 § 3 aktiebolagslagen (2005:551) till **minskning av aktiekapitalet eller reservfonden** eller tillstånd enligt 20 kap. 30 § aktiebolagslagen till **vinstutdelning efter beslut om minskning av aktiekapitalet** ska Bolagsverket underrättas om detta. En kopia av beslutet skall fogas till underrättelsen (1 kap. 31 § aktiebolagsförordningen, | ||
- | * Vid ett antal situationer rörande rättshjälp ska Rättshjälpsmyndigheten underrättas; | ||
- | * Förs talan om tvångsförsäljning enligt 3 § lagen (1985:277) om vissa bulvanför-hållanden och gäller det egendom som kan vara föremål för panträtt på grund av inteckning skall tingsrätten genast underrätta inskrivningsmyndigheten om att sådan talan väckts (9 § st. 1 lagen [1985:277] om vissa bulvanförhållanden). | ||
- | * Vid beslut om dödande av vissa handlingar ska berörd inskrivningsmyndighet underrättas, | ||
- | |||
- | Här kan även hänvisas till den i stort sett alltjämt aktuella lathunden i ”Allmänna domstolars anmälningsskyldighet”, |
avsnitt_2.txt · Senast uppdaterad: 2023/05/30 02:00 av 127.0.0.1