avsnitt_2
Skillnader
Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
| avsnitt_2 [2018/09/18 19:10] – [2.6Forum] veronika | avsnitt_2 [2023/05/30 02:00] (aktuell) – extern redigering 127.0.0.1 | ||
|---|---|---|---|
| Rad 4: | Rad 4: | ||
| * [[avsnitt_4|Avsnitt 4: Målets/ | * [[avsnitt_4|Avsnitt 4: Målets/ | ||
| * [[avsnitt_5|Avsnitt 5: Diverse frågor.]] | * [[avsnitt_5|Avsnitt 5: Diverse frågor.]] | ||
| - | * [[misc|Avsnitt 6: Mallar, lathundar m.m. (Nås även via Miscellaneous under rubriken högst upp.)]] | + | * [[avsnitt_6|Avsnitt 6: IP-rätt tablå |
| Rad 124: | Rad 124: | ||
| * tvist med anknytning till konkurs, främst återvinning i konkurs; //art 3.1 i rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden, | * tvist med anknytning till konkurs, främst återvinning i konkurs; //art 3.1 i rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden, | ||
| - | * äktenskapsskillnad* och föräldraansvar; | + | * äktenskapsskillnad* och föräldraansvar; |
| * föräldraansvar; | * föräldraansvar; | ||
| * ansökan om verkställighet enligt 21 kap föräldrabalken; | * ansökan om verkställighet enligt 21 kap föräldrabalken; | ||
| Rad 130: | Rad 130: | ||
| * äktenskap* och förmyndarskap enligt nationell svensk IP-rätt; //lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL eller 1904 års lag)//, | * äktenskap* och förmyndarskap enligt nationell svensk IP-rätt; //lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL eller 1904 års lag)//, | ||
| * underhåll, till make/maka, barn och andra pga. släktskap; // | * underhåll, till make/maka, barn och andra pga. släktskap; // | ||
| - | * makars och sambors förmögenhetsförhållanden; | + | * makars och sambors förmögenhetsförhållanden; |
| * faderskap; lagen // | * faderskap; lagen // | ||
| Rad 149: | Rad 149: | ||
| Lathund: **Domsrätt vid äktenskapsskillnad.** | Lathund: **Domsrätt vid äktenskapsskillnad.** | ||
| - | Inledningsvis ska påpekas att Bryssel II gäller som svensk författning med företräde framför andra svenska författningar; | + | Inledningsvis ska påpekas att Bryssel II gäller som svensk författning med företräde framför andra svenska författningar; |
| - Om makarna har hemvist i //och// är medborgare i samma eller olika nordiska länder tillämpas 7 § NÄF. (NÄF har f.ö. sedan 2001 samma lydelse som Bryssel II.) | - Om makarna har hemvist i //och// är medborgare i samma eller olika nordiska länder tillämpas 7 § NÄF. (NÄF har f.ö. sedan 2001 samma lydelse som Bryssel II.) | ||
| - Om NÄF inte gäller tillämpas Bryssel II art 3–7, även om makarna eller situationen till synes saknar anknytning till Sverige eller EU (//se NJA 2011 s 499//, som dock rörde föräldraansvar). | - Om NÄF inte gäller tillämpas Bryssel II art 3–7, även om makarna eller situationen till synes saknar anknytning till Sverige eller EU (//se NJA 2011 s 499//, som dock rörde föräldraansvar). | ||
| - | - Om Bryssel II art 3–5 inte utpekar svensk domstol som behörig får 3 kap 2 § IÄL (främst 2 p) tillämpas, //om inte// Bryssel II art 6–7 förbjuder detta. I korthet får svensk domstol inte grunda sin behörighet på IÄL om en annan EU-stat är behörig enligt Bryssel II art 3–5 (art 7.1) eller om svaranden är medborgare i en annan EU-stat (art 6 b). Minns att Danmark inte räknas som EU-stat vid tillämpning av Bryssel II. | + | - Om Bryssel II art 3–5 inte utpekar svensk domstol som behörig får 3 kap 2 § IÄL (främst 2 p) tillämpas, //om inte// Bryssel II art 6 förbjuder detta. I korthet får svensk domstol inte grunda sin behörighet på IÄL om en annan EU-stat är behörig enligt Bryssel II art 3–5 (art 6.1) eller om svaranden är medborgare i en annan EU-stat (art 6.2). Minns att Danmark inte räknas som EU-stat vid tillämpning av Bryssel II (se ingress punkt 96). |
| Rad 188: | Rad 188: | ||
| * arbetstvist ska i vissa fall till Arbetsdomstolen*, | * arbetstvist ska i vissa fall till Arbetsdomstolen*, | ||
| - | Rätt domstol pga. adress söks fram via postnummer på [[http:// | + | Rätt domstol pga. adress söks fram via postnummer på [[https:// |
| Lathund: **Forum för juridiska personer med säte i Stockholms kommun.** | Lathund: **Forum för juridiska personer med säte i Stockholms kommun.** | ||
| Rad 218: | Rad 218: | ||
| Personer med **skyddad personuppgift i folkbokföringen** (dvs. **sekretessmarkering** enligt OSL 22:1, även kallad **”spärrmarkering”**) kan vålla vissa problem då forum avgörs av dennes folkbokföring. I princip är det fortfarande personens folkbokföring som avgör rätt forum, trots att denna är hemlig. Stockholms tingsrätt är __inte__ automatiskt rätt forum endast pga. en hemlig adress. Stockholms tingsrätt är dock behörig domstol om barnet har skyddad personuppgift om en fråga uppkommer om vårdnad, boende om umgänge (//se FB 6:17 och NJA 2015 s 218// | Personer med **skyddad personuppgift i folkbokföringen** (dvs. **sekretessmarkering** enligt OSL 22:1, även kallad **”spärrmarkering”**) kan vålla vissa problem då forum avgörs av dennes folkbokföring. I princip är det fortfarande personens folkbokföring som avgör rätt forum, trots att denna är hemlig. Stockholms tingsrätt är __inte__ automatiskt rätt forum endast pga. en hemlig adress. Stockholms tingsrätt är dock behörig domstol om barnet har skyddad personuppgift om en fråga uppkommer om vårdnad, boende om umgänge (//se FB 6:17 och NJA 2015 s 218// | ||
| För att bedöma frågan i övriga fall har tingsrätten möjlighet att begära in uppgift även om en hemlig adress från Skatteverket, | För att bedöma frågan i övriga fall har tingsrätten möjlighet att begära in uppgift även om en hemlig adress från Skatteverket, | ||
| - | //Se Fitgers kommentar till bl.a. RB 42:2. På SKV:s hemsida om skyddad personuppgift m.m.// | + | //Se Fitgers kommentar till bl.a. RB 42:2. På SKV:s hemsida om skyddad personuppgift m.m.// |
| Vid **utredningar i familjemål** (//FB 6:19 st 3//) **då den ena föräldern eller barnet har skyddad personuppgift i folkbokföringen** synes praxis vara att hela uppdraget bör ställas till soc i den ort där den andra föräldern, | Vid **utredningar i familjemål** (//FB 6:19 st 3//) **då den ena föräldern eller barnet har skyddad personuppgift i folkbokföringen** synes praxis vara att hela uppdraget bör ställas till soc i den ort där den andra föräldern, | ||
| Rad 271: | Rad 271: | ||
| * talan om återgång av otillåtet förfogande av make/sambo; //ÄktB 7:9 och 25 § SamboL// torde kräva invändning och isf leda till ogillande (eller???), men om lagfart eller inskrivning har beviljats (se andra meningen) torde detta enligt Totties kommentar leda till avvisning (torde då även beaktas ex officio), | * talan om återgång av otillåtet förfogande av make/sambo; //ÄktB 7:9 och 25 § SamboL// torde kräva invändning och isf leda till ogillande (eller???), men om lagfart eller inskrivning har beviljats (se andra meningen) torde detta enligt Totties kommentar leda till avvisning (torde då även beaktas ex officio), | ||
| * tvist om försäkringsersättning; | * tvist om försäkringsersättning; | ||
| + | * kontrollavgift vid olovlig parkering; se //9 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering// (torde vara så i analogi med ovanstående), | ||
| * preskription av fordran; // | * preskription av fordran; // | ||
| * för sen reklamation; | * för sen reklamation; | ||
| Rad 283: | Rad 284: | ||
| Frågan om när en frist börjar löpa får ibland avgöras genom en prövning av bevis, och i princip gäller vanlig **fri bevisprövning**. I vissa fall måste dock av rättssäkerhetsskäl regler om rättsmedelsfrister tillämpas **formellt**, | Frågan om när en frist börjar löpa får ibland avgöras genom en prövning av bevis, och i princip gäller vanlig **fri bevisprövning**. I vissa fall måste dock av rättssäkerhetsskäl regler om rättsmedelsfrister tillämpas **formellt**, | ||
| //Se NJA 1979 s 481, NJA 1981 s 988 och NJA 1982 s. 188 (formell tillämpning vid delgivning av TR, vilket möjligen bör tillämpas analogt beträffande mottagande av bodelning och arvskifte), samt RH 1999:99 (fri bevisprövning vid delgivning av testamente).// | //Se NJA 1979 s 481, NJA 1981 s 988 och NJA 1982 s. 188 (formell tillämpning vid delgivning av TR, vilket möjligen bör tillämpas analogt beträffande mottagande av bodelning och arvskifte), samt RH 1999:99 (fri bevisprövning vid delgivning av testamente).// | ||
| + | |||
| + | En **klanderfrist gäller i regel även svaranden/ | ||
| När tingsrätten är överprövande (eller prövande) instans av annan myndighets beslut (se exempel vid 2.1) ska den myndigheten avgöra om ett överklagande (eller begäran om prövning) inkommit i rätt tid. Tingsrätten torde vara bunden av myndighetens beslut i den frågan. | När tingsrätten är överprövande (eller prövande) instans av annan myndighets beslut (se exempel vid 2.1) ska den myndigheten avgöra om ett överklagande (eller begäran om prövning) inkommit i rätt tid. Tingsrätten torde vara bunden av myndighetens beslut i den frågan. | ||
| Rad 299: | Rad 302: | ||
| En part som i och för sig har partsbehörighet men saknar **processbehörighet** kan vålla särskilda problem (t.ex. en juridisk person som helt saknar ställföreträdare och ännu inte har tvångslikviderats). Om bristen inte går att avhjälpa kan en sådan brist medföra att ansökan ska avvisas, men om delgivning kan ske på annat sätt än med en fysisk person torde detta inte vara något problem. | En part som i och för sig har partsbehörighet men saknar **processbehörighet** kan vålla särskilda problem (t.ex. en juridisk person som helt saknar ställföreträdare och ännu inte har tvångslikviderats). Om bristen inte går att avhjälpa kan en sådan brist medföra att ansökan ska avvisas, men om delgivning kan ske på annat sätt än med en fysisk person torde detta inte vara något problem. | ||
| //Se t.ex. Ekelöf Rättegång II men framför allt Fitger om RB 11:2.// | //Se t.ex. Ekelöf Rättegång II men framför allt Fitger om RB 11:2.// | ||
| + | |||
| + | En **utländsk juridisk persons existens, partsbehörighet och processbehörighet** (samt även firmateckning) torde bedömas enligt rätten i det land där associationen är registrerad, | ||
| Om en talan avser flera kärande och/eller flera svarande kan målet i formell mening vara flera mål som formlöst har **kumulerats** med stöd av RB 14 kap. Se även övriga bestämmelser om kumulation. | Om en talan avser flera kärande och/eller flera svarande kan målet i formell mening vara flera mål som formlöst har **kumulerats** med stöd av RB 14 kap. Se även övriga bestämmelser om kumulation. | ||
| //Se RB 14 kap.// | //Se RB 14 kap.// | ||
| + | |||
| + | Se även avsnitt 2.1 för en diskussion om när ett mål ska vara flera mål eller vice versa, med eller utan kumulation, och när därför en eller flera ansökningsavgifter ska betalas. | ||
| Om det på någon sida föreligger **nödvändig processgemenskap** kan det vara lämpligt att fästa kärandens (eller möjligen svarandens) uppmärksamhet vid detta. Det synes inte finnas något generellt svar på om en eventuell brist i detta avseende ska leda till avvisning eller en ogillande dom. | Om det på någon sida föreligger **nödvändig processgemenskap** kan det vara lämpligt att fästa kärandens (eller möjligen svarandens) uppmärksamhet vid detta. Det synes inte finnas något generellt svar på om en eventuell brist i detta avseende ska leda till avvisning eller en ogillande dom. | ||
| Rad 351: | Rad 358: | ||
| //Se kommentaren till ÄktB 7:9 och 25 § SamboL.// | //Se kommentaren till ÄktB 7:9 och 25 § SamboL.// | ||
| - | Beträffande vissa **associationsrättsliga mål** gäller följande. **Klander av stämmobeslut** är en tvist mellan den klandrande aktieägaren/ | + | Beträffande vissa **associationsrättsliga mål** gäller följande: |
| - | Parterna ska kallas kärande och svarande, således inte klagande och motpart eller något annat. Talan om **skadestånd** mot en styrelseledamot, | + | * **Klander av stämmobeslut** |
| + | * Jfr även talan om **ägande/ | ||
| + | * Parterna ska kallas kärande och svarande, således inte klagande och motpart eller något annat. | ||
| + | * Talan om **skadestånd** mot en styrelseledamot, | ||
| En **skadeståndstalan mot staten** ska i vissa fall riktas mot staten genom Justitiekanslern, | En **skadeståndstalan mot staten** ska i vissa fall riktas mot staten genom Justitiekanslern, | ||
| Rad 394: | Rad 404: | ||
| EJ KLAR: Förbudstalan vid vite kan vålla särskilda problem. | EJ KLAR: Förbudstalan vid vite kan vålla särskilda problem. | ||
| //Se Fitgers kommentar till RB 13:1 eller 13:2? Se även Ekelöf.// | //Se Fitgers kommentar till RB 13:1 eller 13:2? Se även Ekelöf.// | ||
| + | |||
| + | Om **förbudstalan och annan fullgörelsetalan vid vite**, särskilt om tillåtlighet och att vite inte ens behöver yrkas. Se t.ex. //Fitgers kommentar till RB 13 kap//, avsnittet ”De olika kategorierna av talan” i inledningen med vidare hänvisning till //NJA 1981 s. 1129//, och //Westberg, Domstols officialprövning, | ||
| Vid yrkanden om **mellandom** eller **fråga till Högsta domstolen (”hissen”)** är temat/ | Vid yrkanden om **mellandom** eller **fråga till Högsta domstolen (”hissen”)** är temat/ | ||
| Rad 404: | Rad 416: | ||
| **Rättegångskostnader** ersätts enligt RB 18 kap, särskilt 18:8 (allmänt) eller 18:8 a (FT‑mål); | **Rättegångskostnader** ersätts enligt RB 18 kap, särskilt 18:8 (allmänt) eller 18:8 a (FT‑mål); | ||
| - | //Se RB 18 kap och förordningen | + | Observera att ersättning i FT-mål inte kan utgå för ”allmänt handläggningsarbete” såsom upprättande av inlagor, utan endast för angivna rättsliga rådgivning (18:8 a 2 st 1 p) och då målet inleddes vid KFM och sedan avgörs vid tingsrätt genom tredskodom (7 st). Se hänvisningar till omfattande praxis via lagen.nu och Zeteo-kommentaren till RB. |
| + | //Se RB 18 kap och 48 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, | ||
| Ersättning för **inkassokostnad** (180 kr), **påminnelseavgift** (60 kr), upprättande av **amorteringsplan** (170 kr) och **förseningsersättning mellan näringsidkare/ | Ersättning för **inkassokostnad** (180 kr), **påminnelseavgift** (60 kr), upprättande av **amorteringsplan** (170 kr) och **förseningsersättning mellan näringsidkare/ | ||
| Rad 458: | Rad 471: | ||
| Se även avsnitt 4.7 om bevis och bevisuppgifter. | Se även avsnitt 4.7 om bevis och bevisuppgifter. | ||
| ===== 2.13 Måltyp ===== | ===== 2.13 Måltyp ===== | ||
| - | |||
| - | Akter har färg i enlighet med deras mål-/ | ||
| - | |||
| - | * Grön: | ||
| - | * Rosa: | ||
| - | * Blå: | ||
| - | * Vit: | ||
| - | * Grå: | ||
| - | * Röd: | ||
| Kontrollera om det är **ett mål eller ett ärende**. De allra flesta tvister är mål vilka avgöras genom dom. I tveksamma fall kan detta framgå av att en lagbestämmelse hänvisar till tvisten som en ”talan” eller att rätten ska ”förklara” eller ”förplikta” något. Ärenden avgörs genom slutligt beslut (som inte har någon rättskraft, | Kontrollera om det är **ett mål eller ett ärende**. De allra flesta tvister är mål vilka avgöras genom dom. I tveksamma fall kan detta framgå av att en lagbestämmelse hänvisar till tvisten som en ”talan” eller att rätten ska ”förklara” eller ”förplikta” något. Ärenden avgörs genom slutligt beslut (som inte har någon rättskraft, | ||
| Rad 493: | Rad 497: | ||
| * Byte/ | * Byte/ | ||
| * Edgång att bouppteckning är riktig (handläggs som ett mål); //ÄktB 17:5 st 2//. | * Edgång att bouppteckning är riktig (handläggs som ett mål); //ÄktB 17:5 st 2//. | ||
| + | |||
| + | **Olika frågor enligt olika regler** som alla handläggs som domstolsärenden måste i princip **handläggas i separata ärenden** (med en ansökningsavgift per ärende). Det är dock i många fall lämpligt att handläggningen av sådana ärenden samordnas, men det måste noteras att regler om forum och domförhet inte alltid överensstämmer. Det finns vidare inget hinder mot att en sökande t.ex. ansöker om verkställbarhetsförklaring (exekvatur) av ett utländskt familje-rättsligt avgörande vid samma tidpunkt som en ansökan om verkställighet görs. Verkställigheten är beroende av att det utländska avgörandet först förklaras verkställbart, | ||
| + | |||
| + | Se även avsnitt 2.1 för en diskussion om när ett mål ska vara flera mål eller vice versa, med eller utan kumulation, och när därför en eller flera ansökningsavgifter ska betalas. | ||
| Ett dispositivt tvistemål ska handläggas som ett **förenklat tvistemål (FT-mål)** då värdet inte överstiger ett halvt prisbasbelopp beräknat på visst sätt. | Ett dispositivt tvistemål ska handläggas som ett **förenklat tvistemål (FT-mål)** då värdet inte överstiger ett halvt prisbasbelopp beräknat på visst sätt. | ||
| Notera bl.a. att ett kvittningsyrkande (och givetvis även en genstämning) ska beaktas då värdet beräknas. Det kan i många fall vara svårt att bedöma om ett anfört motkrav på t.ex. prisavdrag är ett ”äkta kvittningsyrkande” (vars värde ska beaktas) eller endast en avräkning som en del av ett bestridande av yrkat belopp (som inte ska beaktas). Jag har som tumregel att om motkravet egentligen bara är ett bestridande av de delbelopp eller omständigheter som käranden anfört, eller om huvudfordran i sig inte är vad som diskuteras utan endast de omständigheter som svaranden åberopar (t.ex. fel i vara), så är det inte fråga om ett sådant kvittningsyrkande vars värde bör påverka om målet är ett FT-mål. | Notera bl.a. att ett kvittningsyrkande (och givetvis även en genstämning) ska beaktas då värdet beräknas. Det kan i många fall vara svårt att bedöma om ett anfört motkrav på t.ex. prisavdrag är ett ”äkta kvittningsyrkande” (vars värde ska beaktas) eller endast en avräkning som en del av ett bestridande av yrkat belopp (som inte ska beaktas). Jag har som tumregel att om motkravet egentligen bara är ett bestridande av de delbelopp eller omständigheter som käranden anfört, eller om huvudfordran i sig inte är vad som diskuteras utan endast de omständigheter som svaranden åberopar (t.ex. fel i vara), så är det inte fråga om ett sådant kvittningsyrkande vars värde bör påverka om målet är ett FT-mål. | ||
| Tingsrättens beslut om ett mål ska vara ett T‑mål eller ett FT‑mål kan få överklagas särskilt. | Tingsrättens beslut om ett mål ska vara ett T‑mål eller ett FT‑mål kan få överklagas särskilt. | ||
| - | //Se RB 1:3 d och 49:4. Yrkande om handräckning rörande tillträde till bostad utesluter inte att målet ska vara ett FT-mål, se tingsrättens mål FT 10357-08 och FT 15895-09.// | + | //Se RB 1:3 d och 49:4. Yrkande om handräckning rörande tillträde till bostad utesluter inte att målet ska vara ett FT-mål, se tingsrättens mål FT 10357-08 och FT 15895-09, Svea hovrätts beslut i Ö 6747-08 och Ö 10324-09.// |
| Jfr även Forum (2.6), Partsställning (2.9) och Yrkande (2.10), ovan. | Jfr även Forum (2.6), Partsställning (2.9) och Yrkande (2.10), ovan. | ||
| Rad 514: | Rad 522: | ||
| //Se RB 13:6, 17:11 samt 34 kap i allmänhet.// | //Se RB 13:6, 17:11 samt 34 kap i allmänhet.// | ||
| + | ===== 2.16 Underrätta myndighet ===== | ||
| + | |||
| + | Vissa typer av tvister medför en skyldighet för domstolen att vid något tillfälle underrätta en annan myndighet om att tvisten pågår, att ett beslut fattats, el.dyl. Här följer några sådana situationer (delvis hämtade från DV:s Expedieringshandbok): | ||
| + | |||
| + | * Väcks talan om **bättre rätt till fast egendom** eller tomträtt, **hävning eller återgång av förvärv av fast egendom** eller tomträtt, eller upplåtelse av tomträtt sänds anmälan därom genast till inskrivningsmyndigheten (19 kap 29 § 3 st. JB). När dom eller beslut meddelas i angivna mål, samt i mål som angår inskrivning i fastighetsregistrets inskrivningsdel sänds anmälan genast efter det avgörandet vunnit laga kraft till inskrivningsmyndigheten. | ||
| + | * Om talan enligt 7 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551) om att **upphäva eller ändra ett sådant bolagsstämmobeslut** som ska anmälas för registrering väcks vid allmän domstol, skall domstolen underrätta Bolagsverket, | ||
| + | * Lämnar rätten tillstånd enligt 20 kap. 28 § eller 35 § 3 aktiebolagslagen (2005:551) till **minskning av aktiekapitalet eller reservfonden** eller tillstånd enligt 20 kap. 30 § aktiebolagslagen till **vinstutdelning efter beslut om minskning av aktiekapitalet** ska Bolagsverket underrättas om detta. En kopia av beslutet skall fogas till underrättelsen (1 kap. 31 § aktiebolagsförordningen, | ||
| + | * Vid ett antal situationer rörande rättshjälp ska Rättshjälpsmyndigheten underrättas; | ||
| + | * Förs talan om tvångsförsäljning enligt 3 § lagen (1985:277) om vissa bulvanför-hållanden och gäller det egendom som kan vara föremål för panträtt på grund av inteckning skall tingsrätten genast underrätta inskrivningsmyndigheten om att sådan talan väckts (9 § st. 1 lagen [1985:277] om vissa bulvanförhållanden). | ||
| + | * Vid beslut om dödande av vissa handlingar ska berörd inskrivningsmyndighet underrättas, | ||
| + | |||
| + | Här kan även hänvisas till den i stort sett alltjämt aktuella lathunden i ”Allmänna domstolars anmälningsskyldighet”, | ||
avsnitt_2.1537290607.txt.gz · Senast uppdaterad: 2023/04/22 10:10 (extern redigering)