Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- avsnitt_4 [2013/08/21 14:35] – [4.3Tredskodom] kim
+++ avsnitt_4 [2023/04/22 10:10] (aktuell) – extern redigering 127.0.0.1
@@ Rad 5: / Rad 5: @@
   * [[avsnitt_3|Avsnitt 3: Åtgärder då målet/ärendet kommer in.]]
   * [[avsnitt_5|Avsnitt 5: Diverse frågor.]]
-  * [[misc|Avsnitt 6: Mallar, lathundar m.m. (Nås även via Miscellaneous under rubriken högst upp.)]]
+  * [[avsnitt_6|Avsnitt 6: IP-rätt tablå (arbete pågår!).]]
@@ Rad 184: / Rad 184: @@
 Parterna ska under förberedelsen i målet ange vilka bevis de åberopar (//RB 42:2, 7 och 8//). De bevismedel som finns är **förhör med part** (eller ställföreträdare för part), **förhör med vittne**, **skriftlig bevisning**, **syn** (av en plats eller ett föremål) och **sakkunnigs utlåtande** (//se RB 35–41 kap//).
+En suppleant för en styrelseledamot ska höras som en part under sanningsförsäkran, dvs. inte som vittne; //se Marknadsdomstolens dom MD 2010:27 och Arbetsdomstolens dom nr 71/13, mål nr A 60/12//.
-En person som ska höras (part, vittne eller sakkunnig) ska anges med namn, adress och telefonnummer. Om parten begär att personen ska delta på annat sätt än genom personlig närvaro vid domstolen, t.ex. genom telefonförhör eller videolänk, ska det anges. Ett **förhörstema** bör även anges, dvs. en kort beskrivning av vad förhöret ska handla om.
+En person som ska höras (part, vittne eller sakkunnig) ska anges med namn, adress och telefonnummer. Om parten begär att personen ska delta på annat sätt än genom personlig närvaro vid domstolen, t.ex. genom telefonförhör eller videolänk, ska det anges. Ett **förhörstema** bör även anges, dvs. en kort beskrivning av vad förhöret ska handla om. Förhörstemat anges i kallelsen till förhörspersonen (//RB 36:7 st 2//).
 I vissa fall kan en **skriftlig utsaga** godtas och ersätter då förhöret med en part eller ett vittne (//RB 35:14//).
-Ett bevis som ska styrka en sakkunnig slutsats, t.ex. ett värde eller ett medicinskt orsakssamband, är per definition ett **sakkunnigbevis**. En sakkunnig som åberopas av en part måste avge ett skriftligt utlåtande (//RB 40:7 och 19//). Den sakkunnige ska även höras muntligen om en part yrkar det och den sakkunniges hörande inte uppenbart saknar betydelse eller om rätten finner det nödvändigt (//RB 40:8 och 19//). Annan bevisning torde inte kunna styrka sakkunniga slutsatser, men kan dock åberopas för att styrka t.ex. de moment eller iakttagelser som en bedömning baseras på.
+Avgörande för om en förhörsperson är **vittne eller sakkunnig** är i korthet att ett vittne i princip endast hörs om sina iakttagelser, medan en sakkunnig uttalar sig om en bedömning denne gjort, vilken kan ha gjorts mot bakgrund av vissa iakttagelser (jfr Fitgers inledning till RB 40 kap., med vidare hänvisning till Edelstams avhandling Sakkunnigbeviset). Ett bevis som ska styrka en sakkunnig slutsats, t.ex. ett värde eller ett medicinskt eller tekniskt orsakssamband, är per definition ett sakkunnigbevis. Ett vittne är skyldigt att vittna om sina iakttagelser, men ett uppdrag som sakkunnig baseras på den sakkunniges frivilliga åtagande av uppdraget som sakkunnig. Det ligger i sakens natur att sakkunniga även kan komma att begära ersättning för sitt arbete.
+En **partssakkunnig** (en sakkunnig som åberopas av en part) måste avge ett skriftligt utlåtande (//RB 40:7 och 19//). Den sakkunnige ska även höras muntligen om en part yrkar det och den sakkunniges hörande inte uppenbart saknar betydelse eller om rätten finner det nödvändigt (//RB 40:8 och 19//). Annan bevisning torde inte kunna styrka sakkunniga slutsatser, men kan dock åberopas för att styrka t.ex. de moment eller iakttagelser som en bedömning baseras på.
+Angivna gränsdragning gäller i princip även i **familjemål**. Detta innebär att den som gjort en vårdnadsutredning (//FB 6:19//) i regel kommer att höras som en sakkunnig, som indirekt utsetts av domstolen (//se NJA 1989 s 335 och RH 1986:148, dock utan att frågan på något sätt varit det centrala i referaten//). Vidare bör t.ex. en psykolog, eller annan som uttalar som om barnets mående eller utveckling på ett mer kvalificerat sätt än genom att endast beskriva vad barnet sagt och gjort, i regel behandlas som en partssakkunnig.
 Skriftliga bevis, skriftliga utsagor och sakkunnigutlåtanden ska **ges in** till rätten.
@@ Rad 203: / Rad 209: @@
   * att en viss omständighet är ”oskälig”, att ett visst handlande är ”vårdslöst” eller att en viss rättsregel annars är tillämplig (bevisning kan inte föras om juridiska bedömningar och slutsatser; dock får parten argumentera för sin tolkning).
-Omständigheter (konkreta rättsfakta eller bevisfakta) som faller utanför ett angivet bevistema kan i vissa fall **prekluderas** och kommer då inte att beaktas (//se t.ex. RB 42:15 a och 43:10//).
+**Frågor** under ett huvudförhör som faller utanför angivet bevistema kan komma att avvisas (//se NJA 2006 s 520//). Omständigheter (konkreta rättsfakta eller bevisfakta) som faller utanför ett angivet bevistema kan i vissa fall **prekluderas** och kommer då inte att beaktas (//se t.ex. RB 42:15 a och 43:10//).
-En part kan vid en förhandling vilja hänvisa till handlingar ”sakframställningsvis”. //Att en handlings existens och innehåll är ostridigt kan dock sakna betydelse.// Om en part menar att handlingen styrker en viss tvistig omständighet av betydelse i målet så är handlingen rätteligen ett bevis och ska anges och behandlas som ett sådant.
+En part kan vid en förhandling vilja hänvisa till handlingar ”sakframställningsvis”. //Att en handlings existens och innehåll är ostridigt kan dock sakna betydelse.// Om en part menar att handlingen styrker en viss tvistig omständighet av betydelse i målet så är handlingen rätteligen ett bevis och ska anges och behandlas som ett sådant. Handlingar som endast visar otvistiga omständigheter kan i och för sig användas som åskådningsmaterial under partens sakframställning, men de utgör då inte bevis, och sådana hänvisningar kan vara överflödiga.