Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

--- avsnitt_5 [2018/09/18 19:46] – veronika
+++ avsnitt_5 [2023/04/22 10:10] (aktuell) – extern redigering 127.0.0.1
@@ Rad 90: / Rad 90: @@
 //Se Lindskogs bok om kvittning, samt jfr Ekelöf II § 15 II 2 B a).//
-En **kvittningsinvändning** är ett bestridande på den grunden att kvittning tidigare har skett genom en kvittningsförklaring med stöd av en klar och förfallen motfordran. I princip är detta ett bestridande på den grunden att fordran redan har betalats, men genom kvittning i stället för genom överföring av medel.
+En hänvisning till en **kvittningsförklaring** är ett bestridande på den grunden att kvittning tidigare har skett genom en kvittningsförklaring med stöd av en klar och förfallen motfordran. I princip är detta ett bestridande på den grunden att fordran redan har betalats, men genom kvittning i stället för genom överföring av medel.
-Ett **yrkande om kvittning** (kallas dock ”kvittningsinvändning” av t.ex. Ekelöf) är ett yrkande om att en fordran svaranden har på käranden ska avräknas kärandens fordran på svaranden (som svaranden i sin tur kan bestrida eller vitsorda; om svaranden bestrider huvudfordran är kvittningsyrkandet i regel andrahandsgrunden för bestridandet). Ett kvittningsyrkande är dock en del av svarandens bestridande och kan därför alltid tas upp i målet. Om rättskraften i detta fall, se RB 17:11 st 2, samt även Ekelöf.
+En **invändning om kvittning** (kallas ”kvittningsinvändning” av t.ex. Ekelöf, och kallas ibland "kvittningsyrkande") är ett yrkande om att en fordran svaranden har på käranden ska avräknas kärandens fordran på svaranden (som svaranden i sin tur kan bestrida eller vitsorda; om svaranden bestrider huvudfordran är kvittningsyrkandet i regel andrahandsgrunden för bestridandet). Ett kvittningsyrkande är dock en del av svarandens bestridande och kan därför alltid tas upp i målet. Om rättskraften i detta fall, se RB 17:11 st 2, samt även Ekelöf.
-Ett **genkäromål** är i formell mening ett separat mål, men får enligt RB 14:3 kumuleras med huvudmålet vilket i regel sker formlöst (se RB 10:14 för forum). Genkäranden/huvudsvaranden måste dock betala ansökningsavgift och i övrigt uppfylla alla krav på en stämningsansökan. Tingsrätten ska därefter besluta om och utfärda stämning på gensvaranden/huvudkäranden.
+Ett **genkäromål** (som ibland också kallas "kvittningsyrkande") är i formell mening ett separat mål, men får enligt RB 14:3 kumuleras med huvudmålet vilket i regel sker formlöst (se RB 10:14 för forum). Genkäranden/huvudsvaranden måste dock betala ansökningsavgift och i övrigt uppfylla alla krav på en stämningsansökan. Tingsrätten ska därefter besluta om och utfärda stämning på gensvaranden/huvudkäranden.
+Se numera NJA 2018 s. 667 pp. 7-9 som klargjort hur HD anser att terminologin bör lyda.
 Om fordringar står mot varandra ska domstolen i sitt domslut förordna om **avräkning**. I min mening bör domslutet författas t.ex. som följer: