Interna länkar:

3 Åtgärder då målet/ärendet kommer in

3.1 Granskning och komplettering

Dosek antecknar om ansökningsavgift har betalats samt kan översiktligt granska t.ex. om tingsrätten är behörig.

Dosek kan alltid så snart målet kommer in till tingsrätten skicka information om förenklad delgivning till den part som inlett tingsrättens handläggning. Vid en normal ansökan om stämning skickas informationen till käranden. Vid en ansökan om återvinning av ett utslag eller en tredskodom skickas informationen i stället till svaranden, om svaranden inte redan fått sådan information. Om parten har tillskrivit tingsrätten genom ombud kan informationen dock inte skickas. Att skicka information om förenklad delgivning kommer att förenkla framtida delgivningar avsevärt. Om informationen skickas ut i nära anslutning till att parten själv (dvs. inte genom ombud) skickat en handling till tingsrätten behöver information inte delges.

Jurist gör övriga inledande kontroller. Vid brist som tingsrätten ska beakta ex officio ska käranden/sökanden i regel föreläggas att avhjälpa bristen. Föreläggande kan skrivas av dosek själv, jurist själv eller dosek efter instruktion av jurist, då vanligen via åtgärdsbladets fält längst upp till höger: ”Åtgärder riktade åt parten som inlett TR:s handläggning”.

Tumregler vid kompletteringsförelägganden:

  • Vid ansökningar som synes bortom all räddning används lämpligen Veras standardförelägganden utan ytterligare förklaringar. Det kan vara lämpligt att anmoda parten att anlita ett juridiskt kunnigt ombud.
  • En ansökan som är oklar eller bristfällig i flera eller väsentliga hänseenden, eller annars rör en fråga som kan kräva viss eftertanke av käranden (t.ex. rörande domsrätt, forum, partsställning, eller yrkandets utformning) bör ange specifikt vilken fråga som avses, samt eventuellt ge en fingervisning om hur tingsrätten kan komma att se på den uppkomna frågan.
  • En ansökan som är oklar eller bristfällig endast i vissa mindre delar kan ofta enkelt rättas till per telefon. Detta gäller särskilt om belopp är felaktigt beräknade, om det är uppenbart att fel namn eller ord har använts i något avgörande sammanhang, eller om yrkanden inte klart framgår under en egen rubrik utan först i en bilaga eller i löptext. (Det torde i vissa fall vara möjligt att ”renskriva” en parts inlaga i mindre avseenden även utan dennes hörande, så länge tingsrätten inte därigenom förändrar partens talan.) Om käranden inte kan nås eller bara trasslar till målet kan nedanstående alternativ övervägas.
  • Om en ansökan är tvetydig kan det vara lämpligt att bereda käranden tillfälle att yttra sig över hur tingsrätten uppfattat talan (av mig kallat ”serviceföreläggande”). Poängen är alltså att presentera en uppfattning som är så tydlig att handläggningen av målet kan påbörjas även om käranden inte avhörs eller framför något mindre begripligt. Föreläggandet kan se ut som följer: ”Tingsrätten har uppfattat att Käranden yrkar XX av Svaranden och till stöd för detta åberopas omständigheterna YY samt bilagda handlingar som bevis för dessa omständigheter. Tingsrätten har inte uppfattat vad Ni anfört beträffande ZZ som en grund för talan eller ett separat yrkande. – Käranden bereds härmed tillfälle att senast DD yttra sig över om tingsrätten har uppfattat talan korrekt. Tingsrätten kommer därefter att påbörja handläggningen av målet.”

Om bristen är sådan att avvisning kan komma i fråga ska föreläggande erinra om detta. Om käranden kan lida rättsförlust om talan avvisas (t.ex. vid preskriptions- eller klanderfrist) måste föreläggandet delges. I övriga fall behövs inte delgivning.

Om käranden begär anstånd kan det vara lämpligt att med anståndsbegäran erinra om att ett eventuellt avvisningsäventyr alltjämt gäller.

3.2 Överlämna, avvisa, m m

Om förutsättningar finns för överlämning av en stämningsansökan till annan domstol beslutas detta vanligen av notarie eller beredningsjurist (i Vera eller tecknat på handling; i trassliga fall dock lämpligen i ett handläggningsprotokoll). Beslutet är rent juridiskt ett beslut under rättegång, som inte får överklagas särskilt (se Fitgers kommentar till RB 10:20 a, in fine), men i Vera behandlas det som ett slutligt beslut (vanligen ej särskilt uppsatt).

Överlämning till annan domstol av mål som överlämnats från KFM berörs vid Forum (2.6).

Om en ansökan/talan ska avvisas beslutas detta av rådman eller fiskal, vanligen efter föredragning och/eller författande av beslutsförslag av notarie/beredningsjurist (slutligt beslut, ej särskilt uppsatt, i handläggningsprotokoll). Notarie/beredningsjurist är dock behörig att avvisa mål som denne enligt TI är behörig att handlägga, t.ex. gemensamma ansökningar och FT mål där beloppet inte överstiger 1/10 prisbasbelopp. Se 18 § 1 st punkterna 4 och 8 b) förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion. Minns dock 18 § 3 st, att förordnandet inte avser mål eller ärenden som är omfattande eller svåra eller som av någon annan orsak kräver särskild erfarenhet!

Om både domsrätt och forum brister, och tingsrätten ska beakta dessa ex officio, ska i princip domsrätten prövas först. Först när domsrättsfrågan har avgjorts bör överlämning till annan domstol komma i fråga. I vissa fall kan det dock vara lämpligare att överlämna målet först, t.ex. när en annan domstol utan att pröva domsrättsfrågan överlämnat målet till oss.

Om domsrätt eller forum brister men inte ska beaktas ex officio kan tingsrätten påpeka denna eventuella brist för käranden och därmed ge denne möjlighet att återkalla och väcka talan vid en domstol som säkert är behörig. Detta gäller särskilt om det är en trasslig forumregel som kan misstänkas ha föranlett ansökan till fel domstol, t.ex. reglerna om forum i Stockholmsområdet. Ansökningsavgift kan i princip inte återbetalas i dessa fall. En handfull återkommande svarande har aldrig invänt mot att processa i Stockholms tingsrätt och särskilda åtgärder bör inte vidtas när talan väcks mot dessa. Främst berörs försäkrings-bolagen If och Länsförsäkringar. Minns att det kan vara bråttom för käranden om en preskriptions-/klanderfrist löper; tingsrätten kan då snarast ta kontakt med käranden så att denne får tillfälle att väcka talan vid rätt domstol. Om en frist redan löpt ut väljer käranden oftast att vidhålla sin talan i hopp om att svaranden inte invänder om domstolens behörighet.

3.3 Beslut att utfärda stämning och andra inledande beslut

När en ansökan är komplett ska stämning utfärdas. Beslut om detta fattas av jurist enligt rutiner på aktuell enhet. Dosek är behörig att utfärda stämning i vissa fall.

Beslutet att utfärda stämning ska dokumenteras i akten med stämpel/anteckning på stämningsansökans samtliga kopior (annars finns risken att exemplaret med beslutet av misstag skickas till svaranden). På åtgärdsbladet ska vidare följande anges för alla mål (se nedan för familjemål):

  • ”STÄM + SVAROMÅL … DAGAR, delges” markeras med kryss och antal dagar för svaromål (i regel 14 dagar, eller 21-28 dagar vid mer omfattande tvistemål).
  • Vidare ska anges om stämningen ska förenas med (1) äventyr av tredskodom (se RB 42:11), (2) tredskodom med stöd av skriftligt fordringsbevis (RB 44:7 b) eller (3) inget tillägg alls (främst i indispositiva mål, se dock nedan vid äktenskapsskillnad).
  • Vilka aktbilagor som ska bifogas stämningen ska anges. Även utdrag ur händelser i Vera kan i vissa fall vara lämpliga att bifoga.
  • Om information om förenklad delgivning ska bifogas till svaranden ska det anges. Sådan info kan underlåtas om svaranden är ett större eller känt aktiebolag, t.ex. försäkringsbolag.
  • Om information om förenklad delgivning inte redan har skickats till käranden kan så ske nu. Detta anges i så fall längst upp till höger under ”Åtgärder riktade åt parten som inlett TR:s handläggning”. Detta underlåts om käranden har ansökt genom ombud. (Om informationen skickas ut i nära anslutning till att parten själv skickat en handling till tingsrätten behöver information inte delges; se 25 § 2 st DelgL.)

För familjemål ska även, då det är aktuellt, anges:

  • Vid ansökan om äktenskapsskillnad ska anges förutsättningarna för betänketid (se ÄktB 5:1–4).
  • Innan tingsrätten avgör (dvs. slutligt avgör) ett mål om vårdnad, boende eller umgänge ska socialnämnden alltid beredas tillfälle att yttra sig (FB 6:19 st 2). Med denna åtgärdsinstruktion menas även tingsrättens skyldighet (enligt 3 § förordningen [1983:490] om skyldighet för domstol att lämna uppgifter beträffande äktenskapsskillnader m.m.) att underrätta socialnämnden att parterna i ett mål om äktenskaps-skillnad inte begärt upplösning av gemensam vårdnad.
  • Vid mål om vårdnad, boende eller umgänge där tingsrätten avser fatta interimistiskt beslut inhämtas i regel snabbyttrande/upplysningar från socialnämnden/-erna där barnet och föräldrarna är bosatta (FB 6:20). I tveksamma fall kan jurist ange vilken/vilka socialnämnd/-er som avses, men i regel kontrollerar dosek det. Dosek bestämmer i regel yttrandefristen, men enligt uppgift vill socialnämnderna ha minst 4–5 veckor för ett snabbyttrande, vilket därmed styr hur snart tingsrätten kan hålla muntlig förberedelse i målet.
  • OBS att begäran om snabbyttrande är samma åtgärdsinstruktion som vid beslutet att kalla till muf, se 4.2 nedan. Det är möjligt att utfärda stämning utan att inhämta snabb-yttrande (och kalla till muf), vilket kan vara lämpligt om det finns skäl att tro att svaranden medger yrkandet. Om svaranden inte medger inhämtas snabbyttrande då man kallar till muf enligt nedan.

Andra beslut kan behöva fattas i ett måls inledande skede, vid behov efter föredragning och/eller beslutsförslag av notarie/beredningsjurist:

  • Beslut att bevilja rättshjälp kan fattas av notarie/beredningsjurist. Beslut att avslå rätthjälp, eller att bifalla men med fastställande av en högre rättshjälpsavgift än vad som yrkats, kan bara fattas av rådman eller fiskal. I vissa fall ska beslut om rättshjälp skickas till Justitiekanslern, som har klagorätt; se DVFS 2005:1.
  • Beslut om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd fattas av rådman eller fiskal. (Det är tveksamt om tingsrätten kan meddela en interimistisk säkerhetsåtgärd mot en svarande som tingsrätten inte skulle vara behörig att meddela en tredskodom mot, dvs. då tings-rätten inte är behörigt forum.)

3.4 Mål från KFM samt återvinning av utslag eller tredskodom

Vid yrkande om inhibition av utslag eller tredskodom, se 3.5 nedan!

Eftersom de av sökanden/käranden ingivna handlingarna ska anses som stämningsansökan så räcker det att antingen ansökan eller överlämnandeskriften är undertecknad i original. Hur vissa andra handlingar och åtgärder ska ses vid tingsrätten, framgår av 60 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

När ett mål överlämnas till tingsrätten från KFM ska omgående kontrolleras om tingsrätten är behörig domstol och om så inte är fallet ska målet överlämnas till domstol som kan vara behörig! Se ovan om Forum (2.6).

Dosek kan alltid skicka information om förenklad delgivning till en svarande (dvs. återvinningssökanden) utan ombud, om denne inte redan fått sådan information. Detta kommer att förenkla framtida delgivningar avsevärt. Om informationen skickas ut i nära anslutning till att parten själv skickat en handling till tingsrätten behöver information inte delges. Vidare ska kontrolleras om svaranden vid KFM har delgivits och/eller bestritt genom en behörig ställföreträdare (med bestritt avses här även att ansöka om återvinning). Detta markeras på åtgärdsbladet under ”Mål från KFM och återvinning” i ringen för ”Check: Delgiven/bestridd vid KFM av behörig för svdn”. Minns att en enskild firmatecknare i regel är behörig att motta delgivning (13-14 § DelgL) men att denne kanske måste teckna ett bestridande i föreningen men annan för att vara behörig! Lämpligen skriver tingsrätten ut registreringsbevis el.dyl. avseende samtliga parter då målet kommer in, och aktbilagerar dessa; se ovan om Fullmakt/Register (2.2 och 2.3). Konsekvensen av en brist vid KFM:s handläggning genomgås nedan.

OBS att svaranden har vid KFM delgivits enbart själva föreläggandet om betalning/handräckning, dvs. den vanligen fem sidor långa utskriften med kärandens yrkande och grund samt diverse information om bl.a. förenklad delgivning. Detta innebär att svaranden inte har fått del av kärandens ansökningshandling i original samt eventuella bilagor till denna, t.ex. fakturor. Dessa måste tingsrätten vid behov delge med svaranden.

Hur vissa handlingar och åtgärder ska ses vid tingsrätten, t.ex. vad som anses utgöra stämningsansökan, framgår av 60 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

3.4.1 Överlämnande efter bestridande och begäran (mål från KFM)

Glöm inte Forum (2.6)! Se avsnitt 3.4.5 beträffande hantering av tilläggsavgift, samt även hur avgiften förhåller sig till prövningen av forum.

När en ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning har bestritts vid KFM kan sökanden begära att målet överlämnas till tingsrätten. Se särskilt 33–37 §§ lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

(Efter en sådan överlämning får käranden, med beaktande av RB 13:3, ändra sin talan. Detta är dock inte tillåtet vid återvinning, se nedan.)

Överlämnandeskriften ska i princip uppfylla de krav som ställs på en stämningsansökan (se 35 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning), och när målet väl överlämnats till tingsrätt gäller därefter rättegångsbalkens regler. Detta kan innebära att käranden ska föreläggas att komplettera sin talan, på samma sätt som vid en stämnings¬ansökan. Vidare kan en ansökan anses så bristfällig att den till slut avvisas (vanligen med stöd av RB 42:4), trots att KFM redan förelagt svaranden att svara och denne har bestritt; tingsrätten kräver i vissa avseenden mer än KFM, särskilt beträffande behörighets¬handlingar, fullmakt och grund för talan. Dock kräver inte tingsrätten att upplupen ränta ska anges vilket KFM kräver, se 3 § förordningen (1991:1339) om betalningsföreläggande och handräckning.

Ett kompletteringsföreläggande till käranden skrivs lämpligen med utgångspunkt i Veras särskilda mallar för förelägganden vid mål som överlämnats från KFM, eftersom dessa innehåller en förklarande ingress och något annorlunda standardtexter. Jurist kan själv skriva sådant föreläggande, eller ge instruktion till dosek via

  • åtgärdsbladets fält ”Förelägg kdn, inom … dagar” (7–14 dagar räcker i regel), med angivande
  • om föreläggandet ska delges (behövs alltjämt bara då käranden riskerar permanent rättsförlust), och
  • i så fall om förenklad delgivning ska tillämpas,
  • vilka handlingar som ska bifogas (om någon i detta tidiga skede), samt
  • i regel alternativet ”ange grund/omständigheter och bevis, hot avvisning” (övriga alternativ är främst aktuella vid ansökan om återvinning, se nedan).

När kärandens talan är komplett ska svaranden föreläggas att gå i svaromål, eller i vart fall yttra sig. Jurist kan själv skriva sådant föreläggande, eller ge instruktion till dosek via åtgärds-bladets fält:

  • ”Förelägg svdn, inom … dagar” (7–10 dagar räcker i regel när tiden räknas från delgivning med förenklad delgivning, se nedan; annars 10–14 dagar).
  • Föreläggandet bör alltid delges, så att de aktuella handlingarna senare kan läggas till grund för en eventuell tredskodom (RB 44:8 st 2), och
  • i regel kan förenklad delgivning användas eftersom svaranden regelmässigt delges information om förenklad delgivning vid KFM.
  • Vidare ska anges vilka handlingar som ska bifogas (i regel överlämnandeskrift med bilagor, eventuella tjänsteanteckningar tingsrätten gjort, samt vid behov handlingar som käranden givit in till KFM men som svaranden inte fått del av; se ingressen direkt under 3.4 ovan), samt
  • om föreläggandet är (1) utan påföljd (”yttra sig, ej tredskodom, NJA 1989 s 487”), (2) vid påföljd av tredskodom eller (3) tredskodom med stöd av skriftligt fordrings-bevis (se RB 44:7 b). I princip bör vi inte förelägga vid äventyr av tredskodom om svarandens bestridande vid KFM innefattar skäl som kan vara av betydelse vid prövning av saken (se RB 44:7 a och NJA 1989 s 487).

Om svaranden har blivit delgiven vid KFM genom en person som inte behörig att mottaga delgivning, men den som bestritt ansökan är behörig att företräda svaranden är detta inget problem; den bristande delgivningen har läkts genom att bestridandet/svaromålet inkommit. Dag för delgivning av ansökan bör dock vara dagen då bestridandet inkom och inte tidigare.

Om svaranden har bestritt vid KFM genom en person som inte är behörig att företräda svaranden har KFM begått ett fel; KFM borde ha meddelat ett utslag mot svaranden, eller i vart fall förelagt personen att inkomma med fullmakt (minns dock att KFM inte är skyldiga att begäran in fullmakt även om jag anser det vara behövligt i detta fall, 66 § BFL och UB 2:6 st 2). Problemet läks dock vid tingsrätten genom att svaranden här föreläggs att gå i svaromål genom behörig ställföreträdare/ombud vid äventyr av tredskodom, detta oavsett vad den obehörige personen må ha uppgivit för bestridandegrund vid KFM. Man bör tydligt ange att svaranden måste inkomma med fullmakt eller behörighetshandlingar. Om fullmakt el.dyl. inte inkommer meddelar tingsrätten tredskodom mot svaranden.

Om svaranden har blivit delgiven vid KFM genom en person som inte är behörig att mottaga delgivning och inte heller den som bestritt är behörig att företräda svaranden har KFM begått ett fel; KFM borde ha fortsatt med sina försök att delge svaranden (samma memento om fullmakt som ovan). Att en obehörig person bestritt ansökan saknar i detta fall betydelse och käranden skulle aldrig ha beretts tillfälle att begära att målet skulle överlämnas till tingsrätt. Problemet läks dock vid tingsrätten på samma sätt som ovan. OBS även att den information om förenklad delgivning svaranden har delgivits vid KFM inte gäller, eftersom den ju har delgivits med någon som inte var behörig att motta den för svarandens räkning.

3.4.2 Återvinning av utslag (mål från KFM)

Vid yrkande om inhibition, se 3.5 nedan!

Glöm inte Forum (2.6)! Se avsnitt 3.4.5 beträffande hantering av tilläggsavgift, samt även hur avgiften förhåller sig till prövningen av forum.

När svaranden återvinner ett utslag återupptas handläggningen av målet vid tingsrätten. Se 52–54 §§ lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. (Om käranden överklagar ett utslag handläggs det som ett ärende vid tingsrätten där svaranden har sitt hemvist, vilket i Stockholms län alltid är Nacka tingsrätt, se 58 § BFL, UB 18:1 och UF 17:1.)

Om svarandens ansökan om återvinning har gjorts av en person som inte är behörig att företräda svaranden ska svaranden först delges föreläggande att avhjälpa bristen (t.ex. genom att inkomma med nya behörighetshandlingar, fullmakt eller ansökan som är underskriven av någon som är behörig), vid påföljd av att ansökan om återvinning avvisas och att utslaget då står fast. Enbart om bristerna i kärandens talan, formellt och i sak, är klart större än svarandens brist i detta avseende bör käranden först föreläggas att komplettera sin talan vid äventyr av avvisning, enligt nedan.

Även när tingsrättens handläggning initieras av svarandens ansökan om återvinning måste kärandens talan i princip uppfylla de krav som ställs på en stämningsansökan (jfr 35 § BFL), och när målet väl överlämnats till tingsrätt gäller därefter rättegångsbalkens regler. Detta kan innebära att käranden ska föreläggas att komplettera sin talan, på samma sätt som vid en stämningsansökan. Vidare kan en ansökan anses så bristfällig att den till slut avvisas (vanligen med stöd av RB 42:4) och utslaget samtidigt undanröjs, trots att KFM redan har förelagt svaranden att svara och utslag meddelats; tingsrätten kräver i vissa avseenden mer än KFM, särskilt beträffande behörighetshandlingar, fullmakt och grund för talan. Dock kräver inte tingsrätten att upplupen ränta ska anges vilket KFM kräver, se 3 § förordningen (1991:1339) om betalningsföreläggande och handräckning.

Ett kompletteringsföreläggande till käranden skrivs lämpligen med utgångspunkt i Veras särskilda mallar för förelägganden vid mål som överlämnats från KFM, eftersom dessa innehåller en förklarande ingress och något annorlunda standardtexter. Jurist kan själv skriva sådant föreläggande, eller ge instruktion till dosek via åtgärdsbladets fält:

  • ”Förelägg kdn, inom … dagar” (7–14 dagar räcker i regel), med angivande
  • om föreläggandet ska delges (behövs alltjämt bara då käranden riskerar permanent rättsförlust),
  • i så fall om förenklad delgivning ska tillämpas (bara möjligt om tingsrätten skickat, eller i sällsynta fall delgivit, sådan information till käranden i förväg),
  • vilka handlingar som ska bifogas (i regel ansökan om återvinning med bilagor), samt
  • ange tillämpligt alternativ av ”ange grund/omständigheter och bevis, hot avvisning”, ”yttra sig + ange grund/omständigheter och bevis” eller ”yttra sig”. Kryssruta saknas för fullmakt och/eller behörighetshandlingar (eftersom Vera saknar sådan mall); vid behov skrivs denna åtgärdsinstruktion för hand.

Käranden får, med hänsyn till förbudet mot reformatio in pejus, inte ändra sin talan efter att KFM har meddelat ett utslag, även om detta återvinns. Se NJA 1982 s 95 och 1989 s 47.

När kärandens talan är komplett ska svaranden föreläggas att gå i svaromål, om denne inte genom sin ansökan om återvinning i tillräcklig mån klargjort sin inställning (i så fall kan man omedelbart kalla till muf). Jurist kan själv skriva sådant föreläggande, eller ge instruktion till dosek via åtgärds¬bladets fält:

  • ”Förelägg svdn, inom … dagar” (7–10 dagar räcker i regel när tiden räknas från delgivning med förenklad delgivning, se nedan; annars 10–14 dagar).
  • Föreläggandet bör alltid delges, så att de aktuella handlingarna senare kan läggas till grund för en eventuell tredskodom (RB 44:8 st 2), och
  • i regel kan förenklad delgivning användas eftersom svaranden regelmässigt delges information om förenklad delgivning vid KFM.
  • Vidare ska anges vilka handlingar som ska bifogas (i regel överlämnandeskrift med bilagor, eventuella tjänsteanteckningar tingsrätten gjort, samt vid behov handlingar som käranden givit in till KFM men som svaranden inte fått del av; se ingressen direkt under 3.4 ovan), samt
  • om före¬läggandet är (1) utan påföljd (”yttra sig, ej tredskodom, NJA 1989 s 487”), (2) vid påföljd av tredskodom eller (3) tredskodom med stöd av skriftligt fordrings-bevis (se RB 44:7 b). I princip bör vi inte förelägga vid äventyr av tredskodom om svarandens ansökan om återvinning innefattar skäl som kan vara av betydelse vid prövning av saken (se RB 44:7 a och NJA 1989 s 487). Det finns dock inget hinder mot att tredskodöma om ansökan om återvinning är ”blank” och svaranden trots föreläggande inte inkommit med ett relevant svaromål. Ett skriftligt fordringsbevis utökar dock inte möjligheten att tredskodöma i detta fall eftersom RB 44:7 b 2 st inte får användas för att meddela en andra tredskodom!

Om KFM har meddelat ett utslag sedan svaranden har blivit delgiven genom en person som inte är behörig att mottaga delgivning har KFM begått ett fel; KFM borde inte ha meddelat utslaget utan borde ha fortsatt med sina försök att delge svaranden (även med beaktande av 66 § BFL och UB 2:6 st 2 kan jag inte se att det skulle vara korrekt att meddela utslag då). Tingsrätten kan i detta fall (1) undanröja utslaget och återförvisa målet till KFM (denna möjlighet följer av allmänna processuella grundsatser, se även HD:s skäl i NJA 2001 s 575), (2) inhibera utslaget (se 3.5 nedan) men fortsätta handläggningen vid tingsrätten, eller (3) fortsätta handläggningen vid tingsrätten utan någon särskild åtgärd (eventuellt med viss försiktighet att meddela tredskodom mot svaranden eftersom en sådan räknas som tredskodom nummer två och därför inte kan återvinnas).

3.4.3 Återvinning av tredskodom

Vid yrkande om inhibition, se 3.5 nedan!

När svaranden återvinner en tredskodom återupptas handläggningen av målet där den slutade innan tredskodomen meddelades. Ansökan om återvinning läggs dock upp som aktbilaga 1 i ett nytt målnummer (eftersom det första målet ju avgjorts genom en dom), men i rättegångsbalkens mening är det fortfarande samma mål som handläggs. Den gamla akten (akten som avslutades genom tredskodomen) förvaras tillsammans med den nya akten (akten som inleddes med ansökan om återvinning) till dess att målet avgjorts slutligt. Se RB 44:9–10.

Om svarandens ansökan om återvinning har gjorts av en person som inte är behörig att företräda svaranden ska svaranden delges föreläggande att avhjälpa bristen (t.ex. genom att inkomma med nya behörighetshandlingar, fullmakt eller ansökan som är underskriven av någon som är behörig), vid påföljd av att ansökan om återvinning avvisas och att tredskodomen då står fast.

Om svaranden inte klargjort sin inställning ska svaranden föreläggas att gå i svaromål/utveckla sin inställning. Jurist kan själv skriva sådant föreläggande, eller ge instruktion till dosek via åtgärdsbladets fält:

  • ”Förelägg svdn, inom … dagar” (7–10 dagar räcker i regel när tiden räknas från delgivning med förenklad delgivning, se nedan; annars 10–14 dagar).
  • Föreläggandet ska alltid delges om det är vid påföljd av tredskodom, nytillkomna handlingar ska då bifogas så att de senare kan läggas till grund för en eventuell tredskodom (RB 44:8 st 2), och
  • förenklad delgivning får användas om tingsrätten sänt/delgivit information om detta till svaranden. (För säkerhets skull kan dock denna information översändas igen då ansökan om återvinning kommer in till tingsrätten.)
  • Vidare ska anges vilka handlingar som ska bifogas (i regel inga i detta skede), samt
  • om föreläggandet är (1) utan påföljd (”yttra sig, ej tredskodom, NJA 1989 s 487”), (2) vid påföljd av tredskodom eller (3) tredskodom med stöd av skriftligt fordringsbevis (se RB 44:7 b). I princip bör vi inte förelägga vid äventyr av tredskodom om svarandens ansökan om återvinning innefattar skäl som kan vara av betydelse vid prövning av saken (se RB 44:7 a och NJA 1989 s 487). Det finns dock inget hinder mot att tredskodöma igen om ansökan om återvinning är ”blank” och svaranden trots föreläggande inte inkommit med ett relevant svaromål. Ett skriftligt fordringsbevis utökar dock inte möjligheten att tredskodöma i detta fall eftersom RB 44:7 b 2 st inte får användas för att meddela en andra tredskodom!

Om svaranden genom sin ansökan om återvinning i tillräcklig mån klargjort sin inställning översänds denna till käranden för yttrande, eventuellt direkt med en kallelse till muf. Ett sådant föreläggande till käranden skrivs lämpligen med utgångspunkt i Veras särskilda mall för förelägganden vid återvinning av tredskodom (det är även möjligt att ”stämpla” ett föreläggande i detta fall). Jurist kan själv skriva sådant föreläggande, eller ge instruktion till dosek via åtgärdsbladets fält:

  • ”Förelägg kdn, inom … dagar” (14–21 dagar räcker i regel), med angivande
  • om föreläggandet ska delges (torde sällan vara aktuellt), och
  • i så fall om förenklad delgivning ska tillämpas (bara möjligt om tingsrätten skickat, eller i sällsynta fall delgivit, sådan information till käranden i förväg),
  • vilka handlingar som ska bifogas (i regel ansökan om återvinning med bilagor), samt
  • alternativet ”yttra sig”. (Alternativen ”ange grund/omständigheter och bevis, hot avvisning” och ”yttra sig + ange grund/omständigheter och bevis” torde inte komma i fråga. Om tredskodom meddelats trots att kärandens talan måste kompletteras på detta vis torde tingsrätten ha meddelat tredskodomen på felaktig grund, se nedan.)

Käranden får, med hänsyn till förbudet mot reformatio in pejus, inte ändra sin talan efter att en tredskodom meddelats, även om denna återvinns. Se NJA 1982 s 95 och 1989 s 47 som torde gälla även vid återvinning av tredskodom.

Om det vid en ansökan om återvinning uppdagas att tredskodomen meddelats på felaktig grund kan denna inhiberas, även ex officio (det torde dock inte vara möjligt att undanröja tredskodomen, bl.a. mht. instansordningens princip); jfr ovan beträffande rättegångsfel vid KFM. OBS att information om förenklad delgivning till svaranden inte gäller t.ex. om informationen delgivits med någon som inte var behörig att företräda svaranden!

3.4.4 Återkallelse, undanröjande, m m

Om parterna, när målet överlämnas till tingsrätten från KFM eller svaranden ansöker om återvinning av en tredskodom, redan har klargjort sin inställning och ytterligare skriftväxling synes obehövlig kan tingsrätten besluta att kalla till muntlig förberedelse direkt. Man kan även kalla till muf och samtidigt förelägga parterna att besvara relevanta frågor och/eller inkomma med bevisuppgift.

Om en talan sedan svaranden bestritt vid KFM ska avvisas eller avskrivas kan svaranden beredas tillfälle att inkomma med kostnadsyrkande eller begära dom (RB 13:5). Om svaranden ansökt om återvinning ska denne beredas tillfälle. Se NJA 2014 s. 677

Ett utslag eller en tredskodom som återvunnits ska alltid undanröjas när målet avgörs slutligt (äldre praxis att utslaget/tredskodomen fastställdes är numera obsolet), utom då målet avgörs genom att svarandens ansökan om återvinning avvisas eller återkallas; i de fallen bör tingsrätten i beslutet erinra om att utslaget/tredskodomen står fast. Om båda parter återkallar och begär avskrivning ska dock utslaget/tredskodomen undanröjas i enlighet med vad sades inledningsvis.

3.4.5 Hantering av tilläggsavgift (mål från KFM)

Införandet av en tilläggsavgift (se avsnitt 2.1) då ett mål överlämnas till tingsrätt från Kronofogdemyndigheten (pga. bestridande eller ansökan om återvinning) påverkar i viss mån tingsrättens rutiner för hanteringen av sådana mål. Problemen blir tydligast då brister i formellt såväl som materiellt hänseende föreligger både på kärandens och svarandens sida i processen då målet inkommit till tingsrätten, i synnerhet då ett utslag finns och svaranden ansökt om återvinning.

I korthet har jag följande uppfattning om lämpliga rutiner för beredningen av mål från KFM (för närvarande endast vid återvinning av utslag, men det sagda kan även tillämpas, med smärre justeringar, vid överlämning pga. kärandens begäran efter svarandens bestridande):

  1. Käranden bör inte med automatik, av kansliet* eller annars, föreläggas om tilläggsavgift vid ansökan om återvinning av ett utslag, utan när så ska ske beror på omständigheterna, enligt nedan.
  2. När ansökan om återvinning av ett utslag inkommit, gör alla kontroller, och förelägg vid behov först svaranden beträffande nödvändig formalia för att ansökan om återvinning överhuvudtaget ska beaktas (primärt firmateckning, fullmakt). Förelägg vid påföljd att ansökan om återvinning avvisas och att utslaget då står fast. I detta fall behöver alltså käranden aldrig betala någon tilläggsavgift, vilket enligt min uppfattning inte är orimligt med hänsyn till bristerna i återvinningsansökan.
  3. Om/när formalian är uppfylld på svarandesidan, förelägg käranden om tilläggsavgift samt annan formalia, vid påföljd av avvisning av talan och att utslaget då undanröjs. I förekommande fall ska käranden även ange/förtydliga grunden för sin talan, även det vid påföljd av avvisning av talan och att utslaget då undanröjs. Om svarandens ansökan om återvinning innehöll bestridandegrunder av tillräcklig tydlighet (dvs. ett komplett svaromål) ska käranden samtidigt föreläggas att yttra sig över dem. – I strikt mening bör detta föreläggande delges eftersom påföljden är att en exekutionstitel undanröjs, men jag har uppfattat att det har blivit en vanlig rutin att inte delge, och det har jag ingen stark synpunkt på.
  4. Sedan käranden kompletterat med formalia, och i förekommande fall i sak, ska svaranden föreläggas att yttra sig. Om svarandens ansökan om återvinning inte innehöll tillräckligt beskrivna grunder ska svaranden därigenom föreläggas om fullständiga bestridandegrunder, vid påföljd av tredskodom (vilken dessutom blir en andra tredskodom, som inte kan återvinnas, eftersom utslaget räknas som den första). Om både kärandens och svarandens grunder i detta skede är klara kan man kalla till muf direkt, men t.ex. förelägga om bevisuppgifter under tiden. – Föreläggandet till svaranden om yttrande bör alltid delges, även om det inte är med tredskodomsäventyr just nu, men i regel kan förenklad delgivning ju användas mot svaranden eftersom KFM delgav svaranden information om f.d.

I samtliga fall kan fråga om tillkommande rättegångskostnader uppkomma. En part som de facto har yrkat sådant har rätt att få sitt yrkande prövat i sak. TR:n behöver dock endast bereda parter som vi faktiskt haft kommunikation med tillfälle att inkomma med sådana kostnader (se NJA 2014 s. 677). I övriga fall behöver vi alltså inte bereda den relevanta parten tillfälle att yttra sig innan vi avgör målet.

*Jag är medveten om att kansliet, i enlighet med vanligt förekommande rutiner, i regel förelägger om tilläggsavgift redan innan jurist fått akten. Hur man löser de situationerna får bedömas från fall till fall. Exempel:

  • Om käranden förelagts om tilläggsavgift, men inte betalat, får man nog avvisa talan och undanröja utslaget, även om svarandens ansökan om återvinning är helt bristfällig såvitt avser formalia (en helt obehörig person kan t.ex. ha ansökt om återvinning).
  • Om käranden har betalat tilläggsavgiften, och formaliabrister består på svarandesidan, borde man kunna förelägga svaranden vid påföljd av avvisning och därefter faktiskt även avvisa ansökan om återvinning och utslaget står då fast. Käranden torde då ha rätt att yrka ersättning för sina tillkommande rättegångskostnader vid TR:n (primärt just tilläggsavgiften), vilket TR:n får ta ställning till i beslutet om avvisning av svarandens ansökan om återvinning. Notera här problemet att svaranden i princip kan åläggas ersättningsansvar för kärandens kostnader som uppstått pga. en ansökan om återvinning av en helt obehörig person som påstått sig företräda svaranden.
  • Ett möjligt alternativ till exemplet ovan är att delge svaranden, på korrekt sätt, föreläggande om svaromål och formalia, och om det brister så tredskodömer man helt enkelt (vilket blir den andra tredskodomen mot svaranden).

Fråga är även hur hanteringen av tilläggsavgiften förhåller sig prövningen av domstolens behörighet. Tilläggsavgift ska man (liksom ansökningsavgift) i princip kräva in det första man gör innan man börjar handlägga målet. (Detsamma gäller f.ö. även vid prövning av rättshjälpsansökan.) Dock ska man även enligt 61 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning, innan målets handläggning påbörjats (jfr RH 1997:94), överlämna målet till behörig domstol. Var ska man då börja? Enligt min uppfattning kan man, och bör man, överlämna till behörig domstol direkt, utan att förelägga om avgift. Det är dock inget rättegångsfel att förelägga om avgift först.

3.5 Inhibition

Begäran om inhibition ska handläggas skyndsamt!

Svaranden kan i samband med en ansökan om återvinning av en tredskodom eller ett utslag yrka att tingsrätten ska förordna att verkställighet av tredskodomen/utslaget tills vidare inte får ske (inhibition). Se UB 3:5 p 2 (tredskodom) och 3:11–12 (utslag).

Inhibition kan beviljas (helt eller delvis) om svaranden gör sannolikt (eller??? även nackdels-rekvisit???) att käromålet kommer att ogillas (helt eller delvis) eller om KFM begått någon form av rättegångsfel av betydelse (t.ex. meddelat ett utslag trots att svaranden bestritt i rätt tid, se 42 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning, men tingsrätten kan då även överväga att undanröja utslaget och återförvisa målet till KFM). Se Hans Eklunds avhandling ”Inhibition” (…).

Inför ett beslut att avslå yrkandet om inhibition krävs ingen kommunicering, men om tingsrätten överväger att bifalla yrkandet följer av processuella grundsatser att käranden dessförinnan ska beredas tillfälle att yttra sig över frågan. Kommunicering torde dock kunna underlåtas om inhibition ska beslutas pga handläggningsfel vid KFM (t.ex. om svaranden inte har delgivits föreläggandet korrekt eller om ett bestridande har förbisetts) eller vid synnerlig brådska.

Beslut om inhibition fattas av (chefs-) rådman eller fiskal, vanligen efter föredragning av notarie/ beredningsjurist. Beslut tecknas eller stämplas vanligen på handling; endast i sällsynt invecklade fall torde det vara aktuellt med beslut i handläggningsprotokoll. Beslutet ska expedieras till parterna samt, om inhibition beviljas, till lokala KFM som sköter verkställighet.

avsnitt_3.txt · Senast uppdaterad: 2017/02/04 10:00 (extern redigering)